Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Claes Annerstedt: En blick på Sveriges jernvägar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 EN BLICK PÄ. SVERIGES JERNVÄGAR.
att hafva de icke S|jelfva förtjenat något, så hafva andra icke heller
gjort det. — Äfven på städernas befolkningstillväxt utöfvar
jernvägen ett tydligt inflytande. Sedan 1856, då våra första stambane~
delar öppnades, har städernas samtliga befolkning växt med 35,7
procent, under det de vid jernvägar belägna sett sin sammanlagda
folkmängd ökas med 43,4, och deraf har Göteborg växt med 86,2,
Jönköping med 55,7, Malmö med 49,5 och Örebro 47,4; deremot har
Kalmar blott växt med 24, Karlskrona med 20 och Karlshamn och
Yestervik nästan stått stilla. Stockholm synes först motsäga
antagandet, emedan det, ehuru residensstad och ändpunkt för en färdig
stambana och början till en annan, blott växt med 35,6 procent.
Men man bör då erinra sig, att ännu 1858 fortfor der antalot döda
att öfverstiga antalet födda, och att äfven efter förändring häruti
dess mortalitetsprocent varit ovanligt hög. ’
Vi nödgas härmed afsluta vår korta redogörelse för de
svenska jernvägarne. Hafva vi genom densamma lyckats att hos någon
väcka ett lifligare intresse för denna en af vårt lands vigtigaste
frågor, och möjligen skingrat några villfarelser eller öfver något
spridt ett riktigare ljus, skulle det vara oss kärt Det kan vara
möjligt, att vi tagit miste i ett och annat, men det har då varit
förmågan, icke afsigten som svikit oss, ty denna har alltigenom
varit att så ärligt som möjligt teckna de vigtigaste dragen i vår
jemvägstrafik.
Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
