Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
TVÅ FÖRFATTARE FRÅN 1840-TALET.’ 234
faktum, och ett på sätt och vis lätt förklarligt sådant, att den sköna
literaturen för trettio år sedan till stor del stod i de nyvaknade
praktiska idéernas tjenst. Vi bohöfva blott i detta afseende
hänvisa på Almqvist och Fredrika Bremer; ja, sjelfva den fasionabla
societetens skildrarinna lemnade de sferer, i hvilka hon i
"Kusinerna", "Axel", "Tant Lisbeths nittonde testamente" m. fl. af sina
äldre spirituella arbeten med så mycken ledighet rört sig, för att
i "Torparen" skatta åt den dåvarande tidpunktens smak för
ten-densiösa gräsligheter. Samtidigt uppsteg på tronen en turste,
hvilken i början af sin regering visade sig såsom anhängare af de
moderna idéerna och deras tolk. Allt detta sammanlagdt har kommit
Wieselgren att kalla perioden från 1844 "den filantropiska", och i
sin berömda uppsats "Är vår tid poetisk?" yttrar B. E. Malmström
1852: "Allmänhetens mest omtyckta ästetiska tidsfördrif, romanerna,
bära nästan alla pregeln af tidstendens — från och med de
inhemska familjemålningarna till och med de importerade stora
samhälls-taflorna". Den anmärkta filantropiska riktningen inom literaturen
var visserligen tämligen snart öfvergående, men det oaktadt till
hufvudsaklig del bestämmande för fyratiotalets romandiktning. Ja, man
hörde då för tiden ofta och kanske ej utan fog anmärkningar
uttalas deröfver, att de stora sanningarna, för att blifva rätt populära,
måste nedstiga från predikstolen och katedern och låta omgjuta sig
i en mer eller mindre konstnärlig form, hvilken, om den ock var
mindre egentlig, dock gjorde dessa begärligare och lättsmältare för
blaserade sinnen.
En praktisk tendens inom literaturen var dock, såsom redan
antydes af de efter Malmström anförda orden, ingenting för den
svenska uteslutande eget; hon finnes vid samma tid, ehuru iakttagande
en konstnärlig måttfullhet, inom den engelska i åtskilliga af Dickens
arbeten samt äfven inom den franska, der hon uppträder iklädd
alla de blänkande vapen, som finnas i en snillrik men ej alltid
regelbunden fantasis rustkammare. Det är George Sand och
enkannerligen Eugene Sue, som här äro hennes förnämste representanter
och i denna egenskap äfven utöfvat ett ej ringa inflytande på
själsfränder hos oss. Vid sidan af tendensen och stundom samverkande
med denna till uppnående af en så mycket större effekt kan man
inom samma tids literatur iakttaga det nästan gränslösa sträfvandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
