Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hans Forssell: Statistik: (Statistisk tidskrift; Norsk Kommunalstatistik; Stockholms Kommunalförvaltning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTIK.
283
i jämförelsen, nämligen landstingens utgifter, hvilka från 96,125 rdr
år 1863 växt ut till 563,740 rdr för 1870; men att derifrån med
användande af analogi räkna oss till våra sockenkommuners utgifter,
torde inses vara omöjligt, då landstingen här äro alltför unga för
att hafva kunnat utveckla hela den verksamhet, som naturligen
tillkommer de högre kommunerna, och som dessa i Norge och
Danmark redan länge utöfvat. Man ser lätt på dessa siffror, jämförda
med de respektive ländernas folkmängd, hvilken ofantlig skilnad det
är på amtskommunernas verksamhetsspher i Norge och Danmark
och laudstingeus i Sverige, samt hvilken utveckling ännu
förestälde senare. — Föröfrigt kan anmärkas, att då här i Sverige
Sundhetsvården är Landstingeus förnämsta angelägenhet (37 proc. af
utgifterna) och dernäst skolväsendet (19 proc.), och Kommunikationerna
(15 proc.), allt räkuadt efter 1870 års förslag*), så voro i Norge
Amtskassornas utgifter så fördelade, att till Sundhetsvården gingo
32 proc., till Kommunikationerna 30 proc., tiil Skolväsendet 8 proc.
o. s. v. under det i Danmarks Arater "Veivæsenet, Vandlöbernes
regulering" m. m. togo 51 proc. och Sundhetsvården blott 13 proc.,
Skolväsendet omkr. 4 proc. Justits- och Politivæsenet, hvarmed de
svenska landstingen ännu taga nästan ingen befattning, kräfde i
Danmark omkr. 10 proc. och i Norge omkr. 9 proc. af hela
utgiften. Såsom synnerligen betecknande tör skilnaden mellan
grannländernas och våra egna högre kommuner, och som ett föredöme för
våra landsting, bör ock antecknas, att i Danmark tager
uAmtsraa-dot" \ proc. och i Norge "Amtsformandskaberne" 2 proc. af hela
utgiften, under det hos oss landstingens Förvaltningskostnader ännu
1870 uppgå till öfver 11 proc. af hela budgeten.
Hvad i öfrigt beträffar fördelningen å olika ändamål af
kommunernas utgifter såväl i Norge som i Danmark, är denna fråga för
oss, som för Sverige ingenting hafva att derom förmäla, af mindre
intresse. Beloppet af våra kommunala utgifter känna vi
någorlunda väl blott för folkundervisningen, och ytterst otillförlitligt och
ofullständigt för fattigvården. De förra angifvas i vår sista
berättelse om Folkundervisningen, hvarvid dock, utom ofullständighet i
öfrigt, kostnaden för nya skolhus’ uppförande ej är inräknad, för
hela riket år 1868 till 2,129,716 rdr, hvilket per individ gör 51 öre.
*) Se Tidskrift för Sveriges Landsting, 1870, n:o 76. 77.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
