Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hans Forssell: Statistik: (Statistisk tidskrift; Norsk Kommunalstatistik; Stockholms Kommunalförvaltning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTIK.
289
lära skatterna (med uteslutande af skolskatterna och värdet af
vägarbetet in natura, hvilka för äldre tid ej äro kända) under de 16
åren 1851—66 hafva stigit från 1,270,000 Rdr till 5,724,000 Rdr,
och, om man tager hänsyn till befolkningens ökning, från 2 Rdr
till 4 Rdr per individ. Medtager man från 1866 både Herreds-,
Fattig-, Skole-, Kirke- och Amts-skatterna samt värdet af
natura-præstationerna för vägunderhållet och några andra mera ovissa
bördor, blir beloppet 7,660,000 rdr; hvartill komma ungefär 170,000
rdr i indirekta skatter eller afgifter, eller tills. omkr. 5,50 rdr per
individ. I städerna utgjorde 1866 de direkta skatterna2,887,000
rdr, de indirekta omkr. 800,000 rdr, tills. omkr. 13,7per individ;
så att totalsumman för riket blir: skatter och atgifter omkr. 11£
mill. rdr eller 6,80 per individ. Samma år utgjorde de till
stats-behof i Norge utgående skatter och afgifter, (deri naturligtvis icke
inberäknade post- och telegraf-intraderna, än miudre afhastningen af
statens skogar, bergverk m. ro.) omkr. 16£ million rdr eller 9,75
rdr per individ.
Redan dessa siffror äro af sådan betydelse för bedömandet af
ett lands finansiela ställning och utvecklingen af dess kommunala
lif, att de i och för sig måste komma oss att beklaga, det vi icke
ega motsvarande kunskap om förhållandena i Sverige. Men ännu
vigtigare är, att den kännedom, som Norge nu eger öfver sina
kommunala finanser medgifver eti öfverblick af skatternas fördelning
efter beskattningsgrunderna, en vägledning för besvarandet af
frågan, huru dessa skattor, som hufvudsakligen äro direkta, i hela
landet och i hvarje dess del träffa och tynga olika slags tillgångar,
och likaså öfver förhållandet i hvaije kommun och i bela riket
mellan skatterna och den skattepligtiga förmögenheten eller
inkomsten. Detaljerna häraf äro imellertid af större intresse för Norge
än för oss*); men det ligger i dessa, i berättelsen samlade och väl
*) Här må blott i förbigående nämnas, att om man tager hänsyn till
alla direkta skatter och bördor, uttaxerades deraf ä landsbygden 71 proc.
på fastigheterna, och 29 proc. på Formue og Næring, och i städerna 26 proc.
på fastigheterna och 74 proc. på DFormue och Næring». De på
taxeringarne stödda uppgifterna angående beskattningsbar »Formue», utvisa åter,
att de samlade dirékta och indirekta kommunalskatterna skulle af
förmögenheten utgöra 1,4 proc., hvarvid också visar sig, att skatterna i stä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
