Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL FERSEN SOM MEMOIRFÖRFATTARE
är för vissa tidskiften genom sin rikedom nästan öfverväldigande
för forskaren.
Emellertid får man höra det påståendet, att dylikt materia!
icke är tillfyllestgörande, att de officiella handlingarne endast visa
sakernas utsida, att de innersta bevekelsegrunderna icke uttalas i
embetsskrifvelser eller offentliga rådplägningar, att händelsernas
verkliga sammanhang icke framlägges i handlingar, som ofta ära
beräknade på att vilseleda allmänheten o. s. v. samt att den sanna
kännedomen om ett tidehvarfs inre historia vore att söka i
förtroliga bref och efterlemnade anteckningar, i hvilka de handlande
personerna öppet och utan menniskofruktan kunnat teckna sig sjelfva
och sina samtida. Ehuru mycken sanning än ligger i den förra
delen af detta påstående, kunna vi dock icke instämma i den
slut-följd, som derutaf drages. Man får hvarken af det ena eller det
andra slaget af historiska källor fordra för mycket, fordra allt;
man måste låta hvar sak gälla för hvad den är. Om de officiela
akterna endast visa mig sakernas utsida, så visa de mig åtminstone
denna riktig; de bedraga mig icke i afseende på tid och rum, de
förvexla icke den ena personen med den andra, de omkasta icke
händelsernas tidsföljd o. s. v. Den enskilde antecknaren vill gifva
mer än blotta utsidan af händelserna, han vill uppvisa deras inre
sammanhang och grunder; men i bästa fall kan han icke gifva
mer än sin uppfattning deraf vid den tidpunkt, då han skrifver^
och vanligast få vi nöja oss med att se, huru han önskat, att
sakerna skola uppfattas af den, till hvilken han skrifver, vare sig
att detta är en enskild person eller efterverlden. Om en
rådsherre eller en riksdagsman under en öfverläggning icke uttalar sia
egen innersta bevekelsegrund att till- eller afstyrka en åtgärd, så
uttalar han åtminstone de skäl, som han tror skola mest bidraga
att bestämma de öfrigas omdöme och beslut, och detta synes oss
vida vigtigare, än hvad samme man möjligen i tysthet nedskrifver
för att inverka på en utanför ståendes mening om saken. Likaså
om en uppgift framställes i en officiel skrifvelse eller under en
diskussion, då sagesmannen löper fara att genast öfverbevisas ora
misstag, i fall ett sådant blifvit begånget, så synes denna uppgift
vara af vida större värde, än hvad som enskildt berättas för att
roa en nyhetsälskande vän eller leda efterverldens omdöme om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
