Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Carl Gustaf Malmström: Axel Fersen som Memoirförfattare: R.R. och Fältmarsk. Axel Fersens Historiska Skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL FER8EN SOM MEMOIRFÖRFATTARE.
311
tionsförsöket, nämnes (s. 133) också införandet af den kungliga
namnstämpeln; och författningen derom betecknas till och med
såsom en del af den s. k. riksakten, då det heter: "till riksens
ständers plena uppgafs författningen om stämpeln . . men det öfriga
af riksakten blef uti förtäckta ord och korteligen till plena
uppgifvet." Författningen om stämpeln var så litet en följd af
revolutionsförsöket, att den snarare var en bidragande orsak dertill;
riksens ständers bref derom är dateradt den 26 Mäj och trycktes i
riksdagstidningen för den 17 Juni; och detta uppenbara bevis på
konungamaktens djupaste förnedring anfördes af revolutionsmännen
såsom en eggelse att med våld hejda ständernas inkräktningar.
På de följande sidorna (134—138) läses en utförlig berättelse
om ett märkligt samtal, som Fersen skall hafva haft med konungen
för att förmå honom att på den s. k. riksakten afgifva ett sådant
svar, som ständernas ledare önskade. Men när man bland
bilagorna sid 203 läser det protokoll, som hölls vid det tillfälle, då
riksakten för konungen upplästes, öfverraskas man af följande:
"efter uppläsningen frågade Kongl. Maj:t, om riksens ständer
deciderade *) något svar å denna akten. Herr grefven och
landtmarskalken svarade derpå, att riksens ständer icke hade autoriserat
dem att begära något svar."—Hvartill hade då allt det föregående
bråket tjenat? hade underhandlingarne med konungen icke haft
något annat ändamål, än att lägga i hans mund de få ord, som han
enligt protokollet yttrade, när han fått veta, att han ej behöfde
gifva något skriftligt svar, och af hvilka de hufvudsakliga voro:
"jag tager Gud till vittne, att jag uti alla dessa omnämda
anläggningar är oskyldig"? Var det för att förmå konungen till att
sålunda gifva den Stora Deputationen ett slags dementi, som Fersen
till konung och drottning hade fört ett. språk, som ännu 30 år
derefter grodde i deras sons sinne? Detta skulle ju vara den
ögon-skenligaste orimlighet. Gåtan löses på sådant sätt, att Fersen har
sammanblandat tvänne skilda uppträden. Riksakten förelästes
konungen den 23 Augusti, då inga andra än landtmarskalken och
talmännen i riksens råds närvaro hade företräde; och derpå gaf ko-
*) Vi vilja nästan hålla ett vad, att Höpken, som förde protokollet,
har skrifvit: »desidererade.»
Srm*k Tidtkrift. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
