Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Carl Gustaf Malmström: Axel Fersen som Memoirförfattare: R.R. och Fältmarsk. Axel Fersens Historiska Skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 AXEL FERHEN 80M MEMOIRFÖRFATTARE.
väl de, när hans redogörelser för offentliga diskussioner så ofta
vederläggas af protokollen?
Hufvudändamål med Fersens anteckningar öfver Gustaf Iü:s
regering tyckes vara att finna fel i allt. Detta går så långt, att
han t. ex. (V: 217) förebrår konungen, att ban på sin resa genom
"södra Frankrike" på v fig från Italieu till Paris icke besåg
hamnen i Brest. Hans bemödande att gifva den svartaste färg åt allt,
hvad konung Gustaf tänkt, talat och gjort, öfvergår stundom
nästan till det löjliga, såsom då ban (Yl: 12) säger: att "konungen
och den kungl, familjen deltog i ingen annan bal i staden än på
börsen — dit konungen till följe af sparsamhetskänsla
gick gratis"! Öfverallt uppsökas de sämsta, de förhatligaste,
lumpnaste eller ofömuftigaste bevekelsegrunder och läggas under
alla konung Gustafs handlingar, äfven då dessa tydligen bestämts
af andra klart i dagen liggande skäl. Om konungen, ledd af
eröf-ringslust och familjehat mot Danmark, redan i början af sin
regering söker anknyta hemliga förbindelser med Norge, så får detta
hos Fersen den färg, att "han hade tänkt draga sig tillbaka till
Norge, i händelse statskuppen den 19 Augusti hade misslyckats i
Sverige, och att han påräknade understöd af norrmännen, hvars(!)
konung han ville blifva, befriande dem från det danska oket" (III:
92). — Om konungen, som sade sig genom revolutionen 1772
återställa Gustaf Adolfs statsförfattning, och som inför ut- och
inländska fiender behöfde uppvisa så många tecken som möjligt, att
han icke gjort sig enväldig, af dessa solklara skäl icke kunnat
försöka att nr den nya regeringsformen utplåna riksrådsembetet, så
ser Fersen deruti ingen annan bevekelsegrund äu "en vana att
vörda dessa myndigheter" (Rådet och Ständerna!!) samt "begäret
efter deu ovanliga äran att frivilligt inskränka sin makt och nöjet
att emottaga rökoffren af de franska litteratörerna" (III: 131). —
Om konungen icke tiuner skäl att bevilja G. M. Sprengtportens
alla önskningar, så härledes detta ur "konungens misstänksamhet,
farhågor och misstro till alla dem, som bistått honom mot
ständerna 1772" (IV: 242); men äfven det motsatta förhållandet mot
den äldre brödren J. M. Sprengtporten, för hvilkens önskningar
och nycker konungen visade stor undfallenhet, förklaras vara en
följd af fruktan (III: 184). Fruktan är en mycket vanlig drifljeder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
