Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 , FÖRSVARSFRÅGAN OCH DE FBM RESERVANTERNA.
nison, såsom i England, eller, såsom med vår indelta armé Är
förbållandet, förlägges i kantonneringsqvarter och åtnjuter underhåll i
bostad och öfriga förmåner. Eller ock kan man bygga försvaret
på allmän värnepligt, hvarvid hvarje krigsduglig medborgare
nnder vissa år måste underkasta sig skyldigheten att med sin
person bidraga till fäderneslandets försvar. När denna senare
grundsats vederbörligen och konseqvent genomföres såsom i Preussen,
blifva de militäriska öfningarne under freden att betrakta som en
skola för folket. Enligt historiens vittnesbörd har denna uppfostran
alltid visat sig lända till folkets förstärkande i kroppsligt så väl
som andligt hänseende, och att hvarje folk så länge det villigt
uu-derkastat sig de allmänna föreskrifter, som med tillämpningen af
denna grundsats äro förenade, icke allènast kunnat bibehålla siu
frihet emot vida mäktigare grannars anfall, utan äfven dervid
framskridit till en högre kultur. "För ett litet folk är det också enda
sättet att kunna bevara sin sjelfständighet." Först när försvaret iir
fotadt på denna grund, är arméen icke en från folket afskild klass,
utan cn del af folket sjelft. Den kan då i sjelfva verket betraktas
som ett nationens avantgarde, som alltid känner sig hafva
hufvud-styrkan nära bakom sig. Blir en \rkesarmé slagen, kan försvaret i
de flesta fall sägas vara slutadt, ty af oöfvade hopar organiserar
man numera icke arméer, sedan kriget är börjadt, hvaremot med
försvar bygdt på allmän värnepligt och konseqvent genomfördt, en’
slagen armé med lätthet kan åter organiseras och fortsätta striden.
Icke utan skäl yttrar en tysk författare öfver Europas
armé-organisationer, att vår är den egendomligaste af alla inom Europa,
och att vi gjort flera försök att ändra densamma, men att alla dessa
försök strandat på indelningsverkets klippa. Egendomligheten, att
icke säga det principvidriga, i vår nuvarande arméorganisation
ligger deruti, att två hvarandra motsatta och i sjelfva verket
oförenliga principer der äro representerade, nämligen yrkesarmécn
medelst värfvade och indelta trupper, och allmän värnepligt genom
beväringen. Denna strid mellan två hvarandra motsatta principer,
eller yrkesarmé, å ena sidan, och försvar, bygdt på allmän
värnepligt, å den andra, har nu räckt sedan seklets början och det
synes som skulle ett nytt sekel randas, innan densamma kan afslutas.
Likasom då en religionskult undantränges af en annan, åtskilligt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
