Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - C. J. Lovén: Försvarsfrågan och de fem reservanterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 , FÖRSVARSFRÅGAN OCH DE FBM RESERVANTERNA.
svarade mycket ökade anspråk, som efter vftrnepiigtslagens antagande,
på densamma komma att ställas. Om utskottet bygt sin bevisning
derpå, att indelningsverket, i stället att från böljan vara afsedt att
förstärka den värfvade armén, småningom, till ökad börda
förrust-och rotehållarne, först trädt i stället för den värfvade arméen,
sedermera tagits i anspråk till stam åt bevftringen, och nu
uppenbarligen komme att, hvad särskilt infanteriet beträffar, endast
åtgöra kadrer för de värnepligtige; och att s&ledes de rote- och
rust-hållare åliggande skyldigheter blifvit under tidernas lopp vida mera
utsträckta än hvad de lagligen borde vara; om vidarö utskottet p&
denna grund, och med fästadt afseende på de alltjämt växande
fordringar en utvecklad krigskonst ställt och ständigt i ökadt mått
ställer på befälets såväl som truppens utbildning, hade yrkat, att
rotehållarne emot erläggande af vakansafgifter — med undantag för dem,
som fortfarande ville fullgöra sin rotering — måtte blifva
befriade från en skyldighet, som erfarenheten visat vara af så
obestämd natur, hade detta icke kunnat förvåna någon. Utskottet
hade då ställt sig på statsrättslig grund; men genom att bölja tolka
knektekontrakter, underskrifna för 200 år sedan under förhållanden
himmelsvidt olika de, hvari vi nu lefva, ställde sig utskottet på
privaträttslig ståndpunkt, och då kan med fog göras den frågan,
med hvilken rätt utskottet tagit sig före att uppträda som
målsman för ett enskildt intresse, helst innehafvare af roterad och
berustad jord inom båda Kamrarne uppträdde och förklarade, att de
helt annorlunda uppfattade sin ställning såsom rote- och
rust-hållare.*)
När vidare utskottet, för att visa omöjligheten för 1869 års
riksdag att antaga det förslag till lindring, som då framlades, hvar»
uti summan för roteringskostnaden bestämdes till 100 rdr,
framhåller den betydliga skilnaden på nuvarande årliga
roteringskostnaden, så att t. ex. vid Jönköpings regemente högsta kostnaden
*} Såsom exempel kan anföras hr Carl Wikström från Wermland,
som ander diskussionen uppgaf sig hafva skyldighet att underhålla 7
soldater, från hvilken skyldighet han dock icke ansåg sig kunna blifva qvitt,
utan att till fullo lösa sig från densamma. Hr Ehrenborg förklarade sig
hafva blifvit särskildt krediterad för rotehållskostnaden vid af honom
afslutadt köp af roterad jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
