Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 FÖR8VAR8 FRÅGAN OCH DE FEM RESERVANTERNA.
tet friherre Ericson blifvit framstäld, med £ och bevekelsegranden
härtill uttryckte talaren s&landa: "att bereda dem, hvilka hittills
bnrit den största tangan af försvaret, någon nedsättning i den
börda, som nu besvärar dem, är s&ledes, efter min tanke, ej n&gon
dagtingan med de enskilda intressena, utan en handling af på en
gång klokhet, billighet och rättvisa".
Herr professor Bibbing uppfattade med den skarpsinnighet,
som alltid utmärker denne representant, att, för att i roten angripa
Utskottets utlåtande, man måste bevisa, det rust- och rotehållare
skulle vara rättsligen skyldige att underhålla kadrer åt de
värne-pligtige. Herr Ribbing ansåg nämligen att, då den gamla
utskrif-ningen betyder att låta kronan uttaga folk för uppsättande och
vidmakthållande af regementen, hvaremot den allmänna
vfir-nepligten bestod uti hvar mans skyldighet att gå från hus och hem
för att värna* fosterlandet; och att då denna folkhär icke bestod
af regementen, utan regementena voro hvad vi nu kalla indelta
arméen, denna sednare alltid skulle varit afsedd att bilda just
ifrågavarande ram eller kadro åt de värnepligtige.
När man, i likhet med professor Ribbing, vill på detta sätt
obegränsadt utsträcka anspråken på rust- och rotehållare, befara vi
högligen, att man förlorar den enda stödjepunkt man eger för det
på faktiska förhållanden grundade påståendet, att skyldigheten
af rotering och rustning är "att betrakta såsom en statens i vissa
jordegendomar intecknade fordran." Derigenom att rote- och
rust-hållare hittills utan protest underkastat sig den småningom ökade
bördan, hafva de erkänt skulden, sådan som den för närvarande
befinnes, och denna statens fordran har ingått i beräkning vid arf
och köp, den är icke längre en medborgerlig pligt utan en
ekonomisk aff&r. Men vill man nu ytterligare, på sätt är visadt, så
betydligt öka bördan, måste det synas dem som bära densamma,
och äfven hvar och en annan opartisk betraktare, att man icke
betraktar deras skyldighet som ett real-onus, utan som en
medborgerlig pligt, och det kan då omöjligen förnekas, att denna pligt
utkräfves företrädesvis af en enda samhällsklass och att den sålunda
icke står i öfverensstämmelse med den i vår tid oafvisliga
statsrättsliga principen om jämn och rättvis fördelning af de
medborgerliga bördorna. Fullföljer man denna argumentation, kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
