Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Hans Forssell: Myntfrågans nya ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYNTFRÄGAN8 NYA STÄLLNING.
403
funno den praktiska fördelen häraf ligga deri, att 10-delen af detta
guldmynt kunde vid öfvergängen räknas = <} Thaler eller 20
Silb.-gro-schen, hvilken räkneenhet eller Gulden åter, delad i 100 Kreutzer
gaf ett myntstycke: 5-Kreutzer — 1 Sibergroschen, så var hela detta
iörslag grundadt på antagandet af ett värdeförhållande 1: 15,32
mellan silfver och guld, då deremot, om man iakttager det
verkliga värdeförhållandet mellan silfver och guld af 1:15,50 eller
1:15,60, dessa nya myntenheter, 1 O-Gulden eller 25-franc,
räkneen-heten Gulden och skiljemyntet Kreutzer icke komme att jämt
motsvara 6} Thaler, § Thaler och \ S.-gr., utan blefve något litet
t o. 1 J %) högre i värde.
På samma sätt, då det metriska systemets anhängare föreslogo
att till grund för myntsystemet antaga 1 metrisk dollar = 1,5 gram
fint guld eller ock 1 Goldthaler = 1 gram f. g. eller ^ af det
redan förut antagna tyska handelsmyntet Goldkrone (hvilket
hittills aldrig fått någon praktisk användning), så kunde de visserligen
härvid uppställa flera olika kombinationer, genom hvilka den bestående
thaler- och guldenräkningen skulle sättas i någorlunda beqväm och
praktisk relation till den nya Mark-, Thaler-, eller
Golkrone-räk-ningen, men alltid dock under förutsättning, att silfrets värde sattes
litet högre (om 1,5 gram antogs till myntenhet) eller mycket lägre
(om 1 gram f. g. togs till myntenhet) än det i verkligheten var, och
att man sålunda åtoge sig ganska betydande svårigheter och
uppoffringar för vinnandet af det stora målet: ett universelt
myntsystem.
Med ett ord i fråga om myntreformen tänkte man före 1870
års krig alltid mindre på öfvergången från det egna myntsystemet,
än på öfvergången till ett bestämdt, förut bestående eller ny
skapadt myntsystem, så beskaffadt, att derigenom förening kunde
vinnas med andra folk. Man såg hela myntfrågan i väsentlig mån
ar den internationela synpunkten. Man tycktes liksom
skämmas för att göra ensam och för sig sjelf det man kunde göra med
och för andra, att tänka blott på Tysklands fördel och
beqvämlighet, då man tillsammans med alla de andra hade att tänka på en
kosmopolitisk angelägenhet. Frankrike, England och Amerika, de
tre länder som redan hade guldmyntsystem, voro alltid
hufvudagen-terna i frågan; Tyskland, som nu först skulle träda i guldmyntsta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
