Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Hans Forssell: Myntfrågans nya ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYNTFRÅGANS NYA STÄLLNING.
405
nationela har dock äfven en annan och ännu mera giltig grund,
den nämligen, som vi ofvan antydt, att alla de praktiska förslagen
till en väsentligen internationel myntreform ytterst hvilade på
Frankrikes politiska o«h ekonomiska makt. Englands och
Amerikas motstånd kunde väl väcka farhågor för deras framgång, men
så länge "Napoleonen" hade sin betydenhet på koutinenten och
kunde hota att beherrska England, så länge Frankrike egde nog
kraft till öfverlopps att använda i de kosmopolitiska idéernas tjenst,
så länge hade de ännu ett stöd, som motståndet till trots syntes
tilltaga i styrka. Men sedan Frankrike stigit tillbaka från sin
upphöjda plats i den politiska verlden, sedan hela dess financieia och
moraliska kraft nu måste anlitas för de rubbade inre
samhällsförhållandenas ordnande, sedan det så att säga blifvit fastlåst vid sin
dubbla värdemätare och måhända inom någon tid icke längre kan
räknas till stater med välordnadt myntväsen*), så har helt naturligt
den utsigt, som kunde byggas på dess kraftiga initiativ, nära nog
f irsvunnit. Englands oeh Amerikas motstånd blir under sådana
förhållanden starkare än någonsin; de med Frankrike förbundna
eller till dess myntsystem anslutna stora och små staterna förlora
en stor del af sin vigt, då de icke längre hållas uppe af en
mäktig hufvudman; hela byggnadens grund är undergräfd, och i samma
från som den internationela reformen hvilade på Frankrike, har
don i detta ögonblick blifvit en undanskjuten fråga. Nu skulle de
metriska systeinons tid vara iune, nu skulle den lifskraft, de
möjligen kunde ega, bevisa sin styrka; men sanningen att säga, det ser
för dem icke mycket bättre ut. England vill naturligtvis af egen
drift ingenting, så vida icke möjligen det, som af 1868 års Kom-
*) Man skall måhända anse denna farhåga alldeles ogrundad i
betraktande af den lysande framgång, som de två senaste franska lånen
haft; men vi tillåta oss fästa uppmärksamheten derå, att tidpunkten strax
etter ett stort krig alldeles icke är någon god måttstock på kreditens
och penningemarkuadens verkliga och normala beskaffenhet; vidare derå,
att öfverteckningar till 1 | å 2 milliarder alldeles icke betyda detsamma
sjm garanti för teckning till ytterligare 3 milliarder; och att en
skuldsumma af 18 å 20 milliarder är något alldeles förfärande, helst for ett
land, som icke känner och icke vill känna inkomstbeskattningen.
Slutligen är det olycksbådande, att tvångskursen ännu icke är häfd för den
franska bankens sedlar, hvilka också redan gå med agio mot guld af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
