- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
412

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

412 MYNTFRÅGANS KVA STÄLLNING.

till Danmarks ocli Tysklands guldmynt, som hittills den svenska
silfverspecien haft till den danska.

En annan fråga uppstår naturligtvis, om Tyskland går den
andra vägen och helt enkelt bibehåller Thalern såsom räkneenhet
med ett guldmynt motsvarande 10 Silber-Thaler till hufvud mynt. För
oss står då valet mera fritt mellan Tysklauds eller Frankrikes
guldmyntsystem, eftersom ingen direkt olägenhet kunde müta af att
antaga det senare. Då qvarstode likväl alltid den hänsyn vi böra
taga till Danmarks beslut, då det väl ändock vore förargligt nog
att företaga en dylik reform utan att blifva af med vexlingskrånglet
i våra gränsorter. Då skulle också utan tvifvel den frestelsen ligga
närmare till hands att söka anslutning till Tysklands Goldthaler-system
med bibehållnnde af vår egen räkneenhet, hvilket visserligen lätt
nog kunde ske genom att vid öfvergången till guld företaga denna
lilla nedsättning (med 2 %) af vår specie (till likhet med 1 i
Thaler), som förut en gång varit föreslagen.

Vi hafva häimcd blott velat påminna derom, att cn
angelägenhet, som mången kanske ansett längesedan död och begrafven, ännu
lefver och säkert inom kort skall framkomma med större auspråk
än någonsin. Vi läste ännu för några månader sedan i en af
Sveriges större tidningar en artikelserie i Myntfrågan, hvilken, om vi
ej minnas orätt, slutade med det gamla rådet att, med bibehållande
af silfver såsom värdemätare, företaga någon ändring i vår myntfot
till undanrödjande af de förluster, som vi i den större handeln
d. v. s. å den Hamburgska marknaden, fortfarande sägas lida genom
vårt mynts "godhet". Det skall blifva oss ett sannt nöje att
iakttaga, huru åsigterna på detta håll skola gestalta sig, när vi kanske
inom ganska kort tid få draga våra vexlar på Hamburg i
Gold-guldeu eller Mark in Gold. Måhända kommer Hamburgs bank
att ännu länge hålla räkning äfven i Marc Banco och att
fortfarande tillhandahålla silfver åt de köpmän eller folk, som finna
sig vid att behålla silfver såsom rörelsemedcl, och vi skulle således
äfven då kunna hafva anledning företaga den förordade reduktionen
af vår silfverspecie, utan att öfvergå till det obehagliga guldet.
Men det lyster oss dock att se, om icke lusten till dylika
reformer med detsamma skall vara förbi, om icke guldmyutet då
äfven på detta håll skall få ett nödtvunget erkännande. Då skola
de blinde se och de döfve höra. IL Forssell.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free