Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Hans Forssell: Den 2 Oktober 1871
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
DKK ANDRA OKTOBBB 1871.
ständigt föränderlig och med jordvärdet stigande fastighetsbevillning,
att de tillika m&ste vara förenade med vida mindre omkostnader
än en sådan jordskatt, som i fullt riktiga proportioner skulle träffa
egendomarnas kapitalvärde, eftersom en dylik måste grundas på
dyrbar kataster. Med ett ord vi hafva i behåll alla de
obestridliga och oemotsägliga skäl och bevis, hvarmed vi ådagalägga, att
grundskatterna icke få betraktas och behandlas såsom andra
skatter, och vi hafva ännu icke fått någon giltig grund, hvarför
de framför andra skulle afskaffas.
Men nu tillkommor här någonting annat, som också tydligt
framgår vid en uppmärksam betraktelse af de bägge partiernas
utgångspunkter och method. Under det vi vinna vår ståndpunkt och
häfda våra påståenden genom att öfverallt tänka oss jordegaren
såsom köpare och säljare, d v. s. genom en abstraktionsprocess,
håller sig den svenske bonden helt enkelt fast vid det konkreta ocb
påtagliga faktum, att han tillfullo eger sitt hemman och deraf
drager inkomster. Såsom vanligt i ekonomiska frågor förefinnes
här en skilnad mellan "hvad man sera och "hvad man icke seru,
men mer än någonsin förefinnes här ock svårighet att bringa detta
"som man icke ser" inom den motsträfviges eller svagsyntes
synkrets. Vore Sveriges skattejord till största delen eller till någon stor
del i händerna på män, hvilka s|jelfve köpt eller sett far och farfar
köpa sina hemman, och hvilka betraktade desamma såsom
föremål för spekulation och kapitalanvändning, då skulle det icke vara
särdeles svårt att la vår tankegång fattad och erkänd; man märker
det deraf, att de s. k. ståndspersoner, som besitta skattebörd, med
största lätthet sätta sig in i densamma. Men Sveriges böndor, som
ju ännu till allra största delen bära grundskatternas börda, stà
icke i en sådan ställning. En stor del af dem hafva åtminstone
från far och farfar ärft sin jord, månge veta, att den tillhört slägten
under sekler; och tydligt är, att hvad vi tala om arfs-lösen o» d.
såsom förklaring af vår theori, är ännu mindre påtagligt och
lättfattligt, än vår erinran om köpetransaktioners inverkan på
egendomens värde. Men äfven de bönder, som sjelfve köpt sin jord,
intaga till densamma en helt annan ställning än den affärsmässige
jordbrukaren. Det är icke mer än några tiotal af år, sedan de
stora hypoteksl&nen med ty åtföljande inteckningar, jordförbättringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
