Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Hans Forssell: Den 2 Oktober 1871
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEM ANDRA OKTORER 1871.
471
och idéer, hvarpå dessa yrkanden stödjas, äro tvärtom något nytt,
eller något, som i förflutna tider icke kunde göra sig gällande. Den
svenska allmogen har, ehuru länge representerad å riksmöten,
fordom sällan protesterat mot grundskatternas börda, den har snart
sagdt från urminnes tider ansett den gamla jordeboksräntan såsom
oundviklig och oföränderlig, och endast då ock då gjort
invändningar mot de gärder hvaraf mantalsräntan uppkommit; dess sträfvan
under det sist förflutna århundradet gick t. o. m. egentligen ut på
att förskaffa orubblighet äfven åt dessa beståndsdelar af vår
grundskatt; den har också en gång varit med om att häfda kronans rätt
till sina ingälder, för att dermed gifva rättsgrund åt reduktionen
af förlänta skatteräntor. Den svenske bonden under 16:de, 17:de
och 18:de seklen såg ick« ens, åtminstone icke såsom nu, någon
skriande orättvisa uti frälse och säteri-jordens friheter: under en
stor del af 16:de seklet var tillgången till denna frihet temligen
öppen och de motsvarande skyldigheterna dessutom n&gorlunda pro*
portionerliga; under 17:de seklet var det egentligen det personliga
trycket af den belänade adelns herrävälde, som retade till
förbittring och tog öfver alla, andra känslor; ännu under 18:de seklet var
det såsom förut den rätta proportionen mellan ståndens särskilda
bevillningar, som utgjorde beskattningens hufvudfråga. Och
genom hela denna tid löper ju dessutom såsom en röd tråd den
allmänna föreställningen om ståndsskilnaden och ståndens olika
rättigheter såsom något naturligt och hardt nära berättigadt. Den
rättvisans grundsats, hvarom nu talas, den jämlikhet, som nu är
allas lösen, kan derför knappast sägas vara en tradition. — Men
det som deremot är traditionelt, det är det föreställningssätt, som
använder och tillkämpar dessa nya grundsatser, och just i detta
sammanträffa|ide ligger det för situationen egendomliga. Vi hafva
under mer än ett halft sekel utvecklat och förverkligat idéer om
medborgerlig jämlikhet och rättvisa i beskattning; vi hafva upplöst
de band, som fäste de olika jordnaturerna vid personliga eller
ståndsprivilegier och visste oss derigenom betaga dessa olikheter deras
ekonomiska och statsrättsliga betydelse; vi hafva borttagit de skrankor,
genom hvilka ståndsrepresentationen hindrade "den allmänna
medborgerligheten" att komma till sin rätt i samhället, och trodde oss deri-/
genom hafva besvurit söndringens ande inom folket fljelft. Men hvad
Swifk Tiri*krift 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
