Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Aug. Quennerstedt: Om Darwinismen, (Darwin: Arternas uppkomst genom naturligt urval: Rolle: Darwins lära)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
OM DARW1NI8MEN.
dande tankarna, det uppställer och diskuterar de lagar, som tänkas
hafva reglerat organismernas utveckling; men med all den rika
detal-jering, som redan här fängsiar läsaren — och som i Darwins senare,
vidlyftigare arbeten nästan verkar öfverväldigande — har det
naturligtvis pä de flesta punkter blott stannat vid mer eller mindre
flyktiga antydningar. Darwin har här blott velat angifva den
riktning, i hvilken ban tror, att problemets lösning bör sökas, och han
har sedan sökt begrunda denna genom omfattande förarbeten. Det
brister emellertid redan ingalunda på försök til1 en allsidig
tillämpning af Darwins lära på hela det biologiska vetenskapsområdet,
helst som många anknytningspunkter på förhand förefunnos. Ett
af de på en gång första och mest omfattande har E. Häckel —
författare till utmärkta zoologiska monografier och utan tvifvel en
af. de mest framstående representanterna i Tyskland af den
Dar-winistiska riktningen — lemnat i sin 1866 utgifna "Generelle
Mor-phologie der Organismen", hvilken innehåller de kritiska
grunddragen till en mekanisk vetenskap om organismerna. Det
välbekanta "e pur si muove" pryder såsom motto dess titelblad. Det
är ett helt märkvärdigt arbete, som väl lönar mödan af ett studium,
och till hvilket jag i det följande ofta torde få tillfälle att
återkomma. Man finner här redan detaljerade stamträd för både
växt-och djurriket.*) Naturforskaren är här på samma gång den
konstruerande filosofen — jag har nyss ur detta arbete citerat ett
härpå syftande yttrande — och filosofen är
skolastikern-materiali-sten. Tidt och ofta förklarar sig visserligen Häckel endast vara
en Darwins ödmjuke lärjunge, som blott med af mästaren lånta
vapen bekämpar det "absurda speciesdogmat" den af "gröfre
organiserade naturforskare" ännu hyllade "Cuvierismen", men man
ser i Darwins senaste arbete på mer än ett ställe rolerna hardt
*) Se här ett stycke af en »Ahnenreihe des Menschen», 1. c. II p. 428.
1. Leptocardier, ryggradsdjur beslägtade med Ampbioxus.
2. Selachier beslägtade med hajfiskarna.
3. Amphibier.
4. Amnioter af obekant form.
5. Amaster af obekant form.
6. Marsupialier.
7. Indeciduer af obekant form o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
