- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
498

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Aug. Quennerstedt: Om Darwinismen, (Darwin: Arternas uppkomst genom naturligt urval: Rolle: Darwins lära)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

498 OM DARW1NI8MEN.

nens lag skall medföra en redaktion af ben och fötter, och fogeln
skall tillföljd deraf också förlora böjelsen att klättra. Till slut skall
den instinkt, som drifver talgoxen att gripa an frön och frukter,
hvilkas hårdhet tyckas trotsa hans svaga krafter, enligt denna
hypothes qvarstå såsom ett af dessa af Darwin så ofta betonade rent
ärftliga drag, ett slags verifikation på hans härkomst, hos de
modifierade afkomlingarna allt jämt förrådande, hvilka förfäderna voro.**)

Det ligger i detta resonnement mer än en blott gäckande lek.
En anhängare af transmntationstheorien skall kanna tveka i Talet
mellan dessa båda alternativ; svårligen skall han kunna uppgifva
någon bindande grund för sitt val. — "La possibilité affirmée
avec uue conviction toute personelie" — för att änna en
gång tala med Quatrefages — skall vara hans enda argument.

Skall en -vetenskaplig diskussion kunna inledas, skall
orienteringen på det obekantas område blifva annat än en fantasiens
utflygt, så måste den utgå från ett bekant, möjligheten mäste låta
anknyta sig till en erkänd verklighet. I sin obestämdhet betyder
möjligheten för oss ingenting, först genom att passera betingelserna
vinner den halt och begränsning. Hvad som är möjligt, besvarar
naturforskaren från sin synpunkt genom att visa, huru n&got är
möjligt. Det synes väl vid första anblicken, som om Darwins
"möjligheter" ville underkasta sig detta prof, men det är också alltför
ofta blott en synvilla. Den förutsatta reduktionen af strutsens
vingar skall förklaras genom verkningarna af ett "organs bruk eller
icke-bruk". Äro vidtgående verkningar af detta då från annat håll
konstaterade? Nej — de äro lika bypothetiska som den förra.
Ett enkelt litet faktum känna vi deremot. Hos våra 9edan
gammalt domesticerade foglar, hvilka så godt som alldeles mistat
flygförmågan, hafva vingarna dock icke blifvit reducerade. Efter
grundliga undersökningar kommer Darwin till det resultat, att våra
tamhöns samtligen härstamma från den ännu i Asien i vildt tillstånd
förekommande Gallus bankiva. Deras domestication går enligt
historiska urkunder åtminstone 3000 år tillbaka och ligger sannolikt i
sjelfva verket ännu längre borta. Likväl hafva benen i deras
vingar icke blifvit; reducerade i sina proportioner relativt till samma

*) Darwin et sea précurseurs p. 158.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 4 19:36:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free