Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Aug. Quennerstedt: Om Darwinismen, (Darwin: Arternas uppkomst genom naturligt urval: Rolle: Darwins lära)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
OM DARW1NI8MEN.
färger, dou skönhet och omväxling, som öfver allt i naturen möta
värt öga, och som på vårt frågande: hvarför? endast gäckande svara
med att visa tillbaka till sig sjelfva såsom vajrande till med egen
obestridlig rätt. Blommorna pråla i sköna färger, foglar och
fiäri-lar likaså. Har kampen om tillvaron förvandlat sig i en kamp
om hvem som skall vinna skönhetspriset? Det synes så. — Vore
skönheten och mångfalden till blott för sin egen skull, svarar
Darwin oss, så vore också med detsamma min theori kullstörtad.
Huru intrycket af skönhet uppstår hos betraktaren hör för öfrigt
icke hit; blommorna t. ex. hafva blifvit sköna, d. v. s. på de
verkande orsakernas tungomål, de hafva fått en mot de gröna bladen
kontrasterande färg, för att lättare kunna uppsökas af insekterna,
hvilka spela en vigtig ehuru ofrivillig rol vid befruktningen. Under
det de söka nektar, öfverföra de frönyölet från blomma till
blomma; blott på den legitima pistillens märke utöfvar detta sin
verkan, på hvaije annan är det vanligen lika kraftlöst som aunat stofu
Darwins sköna undersökningar öfver Orchideernas blommor
göra oss bekanta med de högst komplicerade inrättningar, som
blifvit träffade för att detta ändamål, befruktningen genom
insekternas tillhjelp, ej skall förfelas. Här är en sinnrikhot, en list,
kunde man vara frestad att säga, som skulle komma den mest
förslagne fogelfängare på skam. 1 en stor mängd fall består
således en väsendtlig relation mellan blommor och insekter, de behöfva
ömsesidigt hvarandra. Detta är det faktiska. Om den förklaring,
som härur vill härleda tillkomsten af blommornas sköna färger, är
lika tillfredsställande som den är sinnrik, blir en annan fråga. Den
har emellertid gjort lycka, den upprepas ofta. Men en närmare
granskning tål den knappast. Det visar sig först, att den endast
har öga för det, så att säga, grofva i fenomenet, blotta
färgkontrasten med de gröna bladen. Men här är vida mer, här är den
konstfulla färgfördelningen, än i harmoniska öfvergångar, än i starka
men dock för ögat alltid välgörande motsättningar. Den står
emellertid icke säker på sin egen mark. Att många i grönt färgade
oansenliga blommor, bland andra t. ex. gräsens, likväl flitigt besökas af
insekter, behöfves icke m v eken observationsförmåga för att iakttaga.
Att åter många blommor med lysande färger befruktas utan
insekternas tillhjelp, torde få anses såsom konstateradt. Det är för öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
