Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Aug. Quennerstedt: Om Darwinismen, (Darwin: Arternas uppkomst genom naturligt urval: Rolle: Darwins lära)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
OM DARW1NI8MEN.
uppenbart, att nyttans synpunkt här alls icke låter använda sig,
snarare kunna de sägas vara till skada, då de utsätta sin egare
för att så mycket lättare bemärkas af en mängd fiender.
Detsamma gäller om foglarnas sång. Här har Darwin nödgats införa
en ny term som han kallat "sexuelt urval". Den anknyter sig till
ett verkligt faktum, derom är intet tvifvel, men dess verkan kan
ej vara någon annan än att förhindra typens urartande, då artens
fullt utvecklade representanter i en nejd blifva de, som
hufvudsakligen fortplanta densamma. Men här skall denna term betyda
något vida mer, den skall innebära ett oupphörligt "förädlande", om
hvilket vi icke känna något, en stegring som har erfarenheten emot
sig. wDe skönaste hannarne ha alltjämt blifvit föredragna af de
mindre rikt smyckade honorna." Sångens utbildande har
naturligtvis gått på samma väg. Men om vi också härur kunde begripa
framsteget, ha vi väl derföre fått veta något om begynnelsen?
Var det slumpen, som stänkte en droppa af dessa med
ädelstenarnas glans skimrande färger, ännu blott i svag skiftning, på
Kolibrins från början mörkfärgade drägt? Öfver 400 väl begränsade
arter äro kända af denna fogelslägt, på hvilken sexuelt urval i
sanning har bevisat höjdpunkten af sin makt, och det har
förmodligen så mycket tryggare kunnat underlåta att visa den på andra,
som åtminstone föga svara emot våra skönhetsbegrepp. Men skola
äfven dessa sista lyda under samma lag, så visar det sig blott, att
vårt begrepp om skönhet ej får tagas till norm och det förmodligen
lika litet i ena fallet som i andra. Eller gäller det kanske äfven
inom djurverlden, att om "tycke och smak ej får disputeras"?
Kanske gör det så; men när vi på denna grund skola resonnera
fram en mängd besynnerliga utvexter hos åtskilliga insekthannar,
så kan man knappt bibehålla det för undersökningen nödiga
allvaret. Huru chrysalidpuppornas guldglans, teckningarna på
fjäril-larver, eller fiskarnas hjerta färger skola härledaè ur sexuelt uhral,
går öfver min fattningsförmåga.*) Måhända, efter som domherrens
*) 1 sjelfva verket upplyser os9 Darwin om att de »praktfulla
färgerna hos många af de lägsta djuren endast äro det direkta resultatet
af väfnadernas beskaffenhet», oeh således ei bero på sexuelt urval.
Desc. ’of Man etc. Chap. IX. — Förklaringen, temligen lättfunnen för
öfrigt, lider af en visa förlägenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
