Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA URKUNDER. 544
dring mellan råd och riddarhus, mellan högadel och lågadel, som
med tiden skulle bereda bägges fall. Redan i en etikettsfråga visade
sig en ömtålighet, som förr icke funnits. Vid föregående riksdag hade
landtmarskalken med deputerade af adeln, hvilka skulle rådslå med
rikskansleren om adelns insagor mot Kongl. Maj:ts proposition,
fått hålla till godo, "att Hans Exc. för grefve Göstaf Göstafssou*
visit icke kunde gifva dem audièus." Men 1649 önskade adeln
öfverlägga med rådet om ett likartadt ämne och begärde, att rådet
till den ändan skulle komma ned på riddarhuset. Rådet svarade,
att så hade icko förr varit sedvanligt; utan om adeln ville
meddela sig med rådet, så måtte det ske genom ett utskott af adeln,
som finge infinna sig i rådet. Meu härtill svarade adelns alla tre
klasser, "att efter riksens råd icke ville komma, så ville de icke
mer med utskott dem bemöda." Vid öfverläggningen om adelns
besvär framkastades klagomål, som dock togos tillbaka, "att
riksens råds söner allena promoverades till riksens höge tjenster";
och när regerjßgen, för att böta den oreda i lagstiftningen, som
föranleddes deraf, att häradsrätter bortgåfvos såsom förläning utan
skyldighet att förrätta domaretjensten, föreslog, att endast lagfame
män, som kunde personligen bevista tingen, skulle förordnas till
häradshöfdingar, så ansågs detta af adeln såsom ett ingrepp i
desprivilegier; och när det kungliga förslaget af några rådsherrar på
riddarhuset försvarades, så "växte deraf en temmelig discurs, så
att det ena ordet gaf det andra, och brast så vidt ut, att riksens
råd tillfrågades, om ock de ville sina häradsrätter mista, secundo,
om ock grefvarne ville afstå sina?"
Denna begynnande söndring mellan rådet och adeln inträffade
här, under det att samtidigt tvistepunkterna mellan adeln och ofrälse
stånden växte i antal och bitterhet. Det gälde adelus jus
patronatus, det gälde dess anspråk på uteslutande rätt till statens högre
tjenster, det gälde framför allt godsafsöndringen och de bortförlän ta
skatteböndernas ställning till de adliga förläningstagarne. Så ser
man redan 1649 alla de förhållanden och motsättningar inom
samhällskroppen vara för handen, hvilka i sin vidare utveckling skulle
föra till de stora förändringarne under århundradets senare hälft;
och närmast äger 1649 års riksdag ett innerligt sammanhang, ej
blott ett yttre granskap, med den märkvärdiga riksdagen 1650.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
