- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
548

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Svenska urkunder - H. F.: Gustaf I:s Registratur. Del. V. 1528

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

548

SVENSKA URKUNDER. 548

nåde uuder rubriken: fäderne, möderne, gamle herr Stens
köpegods o. s. v. De med "möderne" signerade förskrifva sig till
största delen från det nu nämda arfskiftet, hvilket för öfrigt har
sin lilla historia för sig, den der, liksom de flesta af dessa
arfs-och bördsprocesser, icke skulle sakna sitt intresse för den, som vill
uärmare studera svenska arfsrättens historia. Det är måhända icke
möjligt att numera komma till full klarhet öfver rättmätigheten af
de domar, genom hvilka konung Gustaf fick sig flere hundra
hemman tillerkända från slägter, som redan innehaft dem i tiotal af år,
ty de handlingar, som föreligga, föra för det mesta blott den ena
partens talan, men för konung Gustafs minne vore en sådan
undersökning icke utan sin vigt. Ett vigtigt moment bildar den
vidare utvecklingen af tvisten om fru Sigrids arf, hvilken af konung
Gustaf begyntes med upprifvande af 1528 års uppgörelse (som
dock af honom var samtyckt och stadfästad att blifva "till evig tid")
och slutligen efter flera besväringar och kompromissförsök ledde
till ett nytt och för konungen mycket fördelaktigt skifte år 1553.
Dervid gjorde konungen framför allt gällande, att fru Sigrid, som
genom sitt första gifte varit moder för Ekaslägtens yngre
medlemmar med hans moder Cicilia, och i sitt andra gifte för
Gyllenstjer-norna med fru Christina, hade uraktlåtit att ärfva sina fyra söner
i senare giftet, då de hvar efter annan dogo undan, och att således
den andel, hon borde hafva af deras gods, icke kommit den förra
kullens arfvingar, utan endast fru Christina och hennes barn till
godo. Häri gjordes en rättelse: konungen tog efter fru Sigrid,
såsom hennes arfvinge på Ekasidan, hälften af den hälft hon, efter
hans mening, rätteligen skulle hafva ärft efter dessa sina fyra söner.
Vidare gjorde konungen en mängd invändningar mot det förra skiftet
på den grund, att han deruti hade såsom arf fått sig tillegda flera
gårdar och hemman, hvilka han vid närmare eftersinnande fann
sig hafva kunnat åtkomma på annan väg, dels såsom bördeman
(i sin kusin fru Britas på Örby ställe) efter fm Dorothea
Knutsdotter, som var brorsdotter till fru Sigrid och orättmätigt hade
afyttrat gods från denna slägtgren till fru Sigrids slägtgren, dels
ock på grund af Westerås recess. Dessa med flera punkter i den
märkliga tvisten äro förtjenta af stor uppmärksamhet. Handlingarna
derom förvaras i Kammar-Arkivet bland arfvegods-dokumenten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 4 19:36:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free