- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
556

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

556

STATISTIK.

handlade perioden ega ett ganska rikt och godt material att tillgå
särskildt för kännedomen om skördarna i vårt land, ett material,
som till och med gifver säkrare och fullständigare resultat än 18:de
seklots "omdömen". Så läuge nämligen tionden utgick efter skörden,
d. v. s. ända till 18:de seklet, då tiondesättningarna gjordes och
sambandet mellan tionde och skörd sålunda upphörde*), kan man med
ganska stor säkerhet från kronotiondcns belopp räkna sig till
skörden, icke blott i dess helhet utan ock i de särskilda sädesslagen.
Man får härvid naturligtvis göra tillbörligt afseende å de afdrag från
tionden, som uppstått genom säteriers friheter eller sådana
förläningar, hvilkas tionde ej upptogs i kronans räkenskaper, och ja
längre fram i 17:de seklet man kommer, desto större blifva dessa
afdrag från hela tiondesumman; man får också afstå från anspråken
på att erhålla en fullständig och fortlöpande serie af
skördeuppgifter, ty de räkenskaper, hvarur dessa skola tagas, äro för många
år ofullständiga. Men i allmänhet gäller det ju som regel, att för
kännedomen om tider, så aflägsna som dessa, får man med glädje
betrakta såsom rikt material hvad för vår egen tid skulle vara
den yttersta torftighet, och redan ett tiotal af dylika årsuppgifter
vore ett dyrbart tillägg till vår kunskap om denna tids
ekonomiska vilkor, rörande hvilka vi för närvarande äro inskränkta till
några löst utkastade gissningar och dorpå grundade ännu lösare
beräkningar. Det egna är dessutom, att ju längre bort vi komma,
desto bättre äro dessa uppgifter. För Carl IX:s, Johan 111:8, Erik
XIV:s och en del af Gustaf Ls tid lemna tionderäkenskaperna
siffror, som för kännedomen om vårt jordbruks dåvarande tillstånd
äro nästan mera värda, än de vi nu erhålla om skördarnas belopp
från våra hushållningssällskap, och det skall säkerligen ej dröja
länge, innan forskningen i våra häfder med förkärlek vänder sig
åt detta håll, der rika upplysningar äro att vinna, om ock med
risk af mycket arbete.

Det intresse, som uppgiftseriens längd förlänar åt Hr Hellstenii
uppsats framträder naturligtvis ännu starkare i den af byråns chef
framlagda teckning af "Förhållandet mellan könen bland de

*) I några provinser begynte tiondesättningame redan i slntet af
I7:de seklet, men för de flesta komma de efter 1730.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free