Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 GUSTAF 1I ADOLFS TYSKA POLITIK.
nela pånyttfödelse. En af dem fäster särskildt uppmärksamheten
på Gustaf Adolfs ovanliga förmåga att behandla tyska språket i tal
och skrift, hvari han öfverträffade alla den tidens infödde Tyskar.
«Hos honom", heter det, "flyter talet i de kraftigaste, varmaste,
folkligaste uttryck, liksom om Luthers goda ande äfven i detta af-
seende lefde hos hovom"; hos de tyske furstarne deremot "är in-
genting annat att förnimma, än ett rått och otympligt stammande".
Häri måste hvar och en instämma, som haft tillfälle att taga kän-
nedom af den tidens handlingar. Af dessa skäl vore en Ferdinand,
en Maximilian vida mer främmande för Tyskland, än Gustaf Adolf
af Sverige!")
Sådana voro Gustaf Adolfs planer för Tysklands framtid. På
hvad sätt och genom hvilka medel han sökte uppnå sitt mål, der-
om lemnar Droysens arbete många intressanta upplysningar; vi
kunra naturligtvis ej följa honom i hans framställning, utan in-
skränka oss till några få mera framstående drag. Liksom Gustaf
Adolf i ett fast protestantiskt statsförbund såg sitt yttersta mål, så
var ock enighet och sammanhållning emellan Tysklands protestan-
tiska furstar och städer den kraft, som skulle föra honom till
målet. Men härvid hade han att kämpa med utomordentliga svå-
righeter, ty det var ej nog, att Kursachsen fruktade honom såsom
en medtäflare om primatet bland Tysklands protestanter, och att
Brandenburg misstänkte honom för Pommerns skull; dertill kom,
att han i Tyskland motarbetades med diplomatiska vapen af nästan
alla Europas makter: af Frankrike, som ville taga södra och vestra
Tysklands katoliker under sitt beskydd och fatta fast fot vid Rhen;
af Danmark, som fruktade hans principat i Norden och derför gick
kejsarens och Spaniens ärenden; af England, som pockade på pfalziska
kurfurstens restitution, utan att sjelft vilja göra det ringaste för den
gemensamma saken; af Nederländerna, emedan han var på väg att
blifva Östersjöns herre och tungt beskattade Holländarnes handel på
detta haf 0. s. v. Den kraftiga samverkan med Sverige, hvartill
Kursachsen tvangs af nöden, och hvars frukt var segern vid Brei-
tenfeld, blef ej långvarig. Och den utsigt, som någon tid yppat
sig, att Wallenstein skulle öppet sluta sig till konungen af Sverige,
+) Se t. ex. H. Ruckert, Deutsche Geschichte, s. 428.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
