Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - C. T. Odhner: Gustaf II Adolfs Tyska Politik (Droysen: Gustaf Adolf; Cronholm: Sveriges Historia under Gustaf II Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 GUSTAF II ADOLFS TYSKA POPITIK.
fördelaktiga dager, som t. ex. hos Helbig och andra tyska förfat-
tare. Droysen blottar skoningslöst den verkliga halten af Arnims
till utseendet nationela politik; han visar, att denne man i sjelfva
verket endast var ett verktyg i Wallensteins hand, och att han
med sin plan, att förlika det protestantiska och det katolska par-
tiet i Tyskland samt derpå afspisa Gustaf Adolf med en handfull
penningar, endast arbetade de kejserliga intressena i händerna. Dessa
underhandlingar hade på våren 1632 framskridit så långt, att Gu-
staf Adolf var beredd på Sachsens affall och stod i begrepp att
från Bayern med sin hufvudstyrka återtåga mot norr, då Johan
Georg i det afgörande ögonblicket drog sig tillbaka och tills vidare
lät Arnims planer falla, — för att längre fram återupptaga och
delvis genomföra dem i den olycksaliga Pragerfreden 1635. Det
var kort efter sedan Sachsens underhandlingar med Wallenstein
blifvit afbrutna, som Gustaf Adolf till kurfursten afsände den be-
skickning, som närmare utvecklade hans ofvan antydda planer rö-
rande Sveriges ersättning och bildandet af corpus evangelicorum.
Dessa förslag voro naturligtvis ej i Johan Georgs smak och besva-
rades på ett undvikande sätt. ’: Lika dålig vilja visade man, då Gu-
staf Adolf på sitt sista tåg till Sachsen kallade de sachsiska trupperna
till sin hjelp. Arnim lyckades medelst allahanda förevändningar
hindra förenipgen af de svenska och sachsiska trupperna, en för-
ening, som om den kommit till stånd, sannolikt skulle hafva med-
fört en lika afgörande seger som den vid Breitenfeld.
I nära samband med Gustaf Adolfs plan till ett protestantiskt
statsförbund i Tyskland står hans förslag till en union emellan
Sverige och Brandenburg, ett förslag, som Droysen besynnerligt
nog alldeles lemnar å sido, ehuru det är i hög grad upplysande
för Gustaf Adolfs tyska politik. Här gör sig Droysens otillräckliga
bekantskap med den svenska literaturen märkbar; hufvudkällan för
kännedomen af dessa unionsplaner är Axel Oxenstjernas bref till sven-
ska riksrådet från Berlin den 4 Februari 1633, tryckt i Handlingar
rörande Skandinaviens historia. Omgifvet af fiendtliga gran-
nar var Sverige i behof af en pålitlig bundsförvandt vid Östersjön,
och ingen makt egnade sig på den tiden bättre dertill än Bran-
denburg, som egde besittningar både i Tyskland och Polen, och
hvars furstehus var genom slägtskapsband nära förbundet med det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
