Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - C. T. Odhner: Gustaf II Adolfs Tyska Politik (Droysen: Gustaf Adolf; Cronholm: Sveriges Historia under Gustaf II Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF II ADILFS TYSKA POLITIK. 19
anteckning af Bengt Oxenstjerna d. y. om ett samtal, som han
haft med Axel Oxenstjerna; hvarvid den senare skulle ha förklarat,
att Gustaf Adolfs yttersta mål ej var att blifva tysk kejsare, men
väl kejsare af Skandinavien, i det han ville lägga ej blott östersjö-
kusten i söder och öster, utan äfven Norge och Danmark intill
stora Bält under Sveriges välde. ?) Denna uppgift, obestyrkt som
den för öfrigt är, vinner emellertid mycken inre sannolikhet, då man
gammanställer den med andra yttranden och handlingar af konungen
sjelf och hans kansler. Det är bekant, att både Gustaf Adolf och
Axel Oxenstjerna ansågo ett krig med Danmark såsom en oundvik-
lig följd af den tyska expeditionen, en öfvertygelse som fått sitt
bestämdaste uttryck i kanslerens bref af den 8 Jan. 1631, deri
han yttrar: "Jag kan intet annat döma, än att, så framt detta
Eders Maj:ts tyska krig fullföljes, vi utan allt tvifvel med Danmark
drabba måste — — Då menar jag, att Eders Kongl. Maj:t kriget
i Tyskland ordnade så godt ske kunde, men vände på Danmark all
sin kraft till lands och vatten, sättandes öfver på Danskens öar
och hälst antastandes hufvudet, som är Sundet och Köpenhamn, och
att på samma tid Skåne attaquerades". Detta är ju samma fälttågs-
plan, som sedermera följdes af Torstensson och Karl X Gustaf; och
yttersta målet för denna plan, hvilket redan 1644 kom på tal och
som 1658 var så nära att vinnas, nämligen hela Danmarks eröfring,
bar näppeligen varit främmande för Gustaf Adolf. Det torde tvärt-
om ha varit den innersta tanken i hans, liksom i Axel Oxenstjer-
nas och Karl Gustafs yttre politik.
På detta sätt har Gustaf Adolf med sin vidt spejande blick ut-
stakat framtidens dunkla vägar både för Tyskland och för Norden.
Det har behagat Försynen att fördela lotterna annorlunda, än han
velat, att förlägga det germaniska Europas tyngdpunkt annorstädes
än i Norden och att anvisa vårt fosterland en anspråkslösare roll,
än han tilltänkt detsamma. Det oaktadt torde det ännu finnas ett
och annat i Gustaf Adolfs framtidsplaner för oss att taga vara uppå.
Och om vi äfven måst afstå från en stor del af dessa planer, måst
lemna ifrån oss bit för bit af hans älsklingsskapelse, östersjöväldet,
så hafva vi dock qvar efter honom ett arfvegods, som ingen yttre
+) Handlingar rörande Skandinaviens Historia, II, 101.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
