Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hans Forssell: Sjelfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43 SJELFSTYRELSE.
I sjelfva verket är det ett ofantligt vidsträckt och nästan gräns-
löst område, som med dessa bestämmelser öppnar sig för kommu-
nernas verksamhet. Det är svårt att uttänka något ärende, som
icke under en eller annan förevändning, genom en eller annan tolk-
ningsmethod skulle kunna dragas under deras befogenhet, och vi
hafva redan sett, huru under dessa den kommunala frihetens första
pröfvo- och Jläro-år den medborgerliga uppfivningsförmågan öfvat
sig på att inleda landsting, socknar och städer i hvarjehanda nya
och förhoppningsrika allmännyttiga företag.
Huru många dylika försök vid kommunalstämmor och hos stads-
fullmäktige blifvit gjorda och genast afvisade, kunna vi af brist på
protokoll öfver dylika förhandlingar ej veta, men ett i hög grad
märkvärdigt bevis på förmågan att i den vägen begå excesser sy-
nes oss föreligga i det genom tidningarne offentliggjorda beslutet af
Luleå kommun att för hvarje inom staden födt barn ur kommunens
kassa insätta ett visst belopp i en ränte- och kapitalförsäkrings-
anstalt, för att tillförsäkra den unga verldsborgaren en hederlig pen-
sion på gamla dagar. Att döma af de ljudliga uppmaningarna till
efterföljd, tyckes idéen mångenstädes hafva slagit an såsom något
förträffligt, ehuru vi betvifla, att man dervid tänkt tanken till slut.
Hvilket herrligt land, der hvarje barn vid inträdet i verlden dote-
rades med en liten pension, och der hvarje kommun skaffade sig
en "nionde hufvudtitelt — icke för siva embetsmän utan för alla
sina medlemmar! Hvilken rörande solidaritet på kommunal, för att
icke säga kommunistisk grund! — Något bättre hafva vi reda på
de ofta nog särdeles djerfrva förslag, som vid de första landstingens
möten framlades, och som tydligen visade, att man ännu ej kommit
på det klara -med institationen. Än var det opinionsyttringar för
representationsreformen och uppmaningar till riksdagsombuden att
verka för grundskatternas borttagande, än lagstiftning till lindrande
af jordbrukets betryck, än lagförslag rörande folkundervisningen,
än yrkanden om ändring i den kommunala rösträtten o. s. v. och
ordförandena i dessa landsting hade oupphörligen att afvisa dylika
motioner, med förklaring att de ej hörde under landstingets befo-
genhet. För närvarande synas dock dessa kommuner hafva kom-
mit bättre underfund med sin uppgift; de mångahanda motionerna
hafva upphört, och äfven bland .de verkliga länsangelägenheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
