Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hans Forssell: Sjelfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 SJELESTYRELSE.
hvartill befogenhet utan tvifvel står dem öppen i författningen. Den
Österrikiska kommunalförfattningen af 1862, som utmärker sig för
en ganska stor liberalitet, kan åtminstone ej sägas "upptaga jern-
vägsbygnader bland de kommunala ärenden, som i. V art. noga upp-
räknats; den samma inskränker också begreppet "kommunala före-
tag” till sådana, som kunna utföras inom kommunens område, och
med kommunens egna medel. — Föröfrigt förefaller det oss i hög grad
osannolikt. att företag af denna art skulle hafva talrikt förekom-
mit i Tyskland, redan af det skälet, att man så ytterst sällan på-
träffar något yttrande om denna rättsfråga hos de författare, som
eljest noga diskutera de minsta detaljer af den kommunala rätten.
— Af de öfriga källor, som varit oss tillgängliga, synes också
framgå, att om deltagande i jervägsföretag icke alldeles varit främ-
mande för de tyska kommunerna, sådant dock icke i någon mera
nämnvärd mån derstädes varit i fråga. Af de 48 privata jern-
banor i Preussen, hvilkas historia och organisation vidlyftigt och
noggrant äro beskrifna af Rheden”") är det endast 7 å 8, vid
hvilka omnämnes något deltagande af kommuner såsom sådana,
och i de flesta fallen gäller det då upplåtande af jord till bangård”"")
eller banvall. Exempel på direkt deltagande i jernvägsanläggning
har jag blott funnit i Schlesien, der (1844) städerna Glogau,
Sprottau och Sagan förbundo sig för att åstadkomma Nederschle-
siska-Gren-banan och tecknade aktier för tills. 650,000 Thaler,
öfverlemnande 700,000 Th. till privata, och staden Jauer (1843)
utfäste sig att deltaga i Jernvägen Liegnitz-Königszelt mot vilkor
att en station komme att läggas i Jauers förstad; samt kommu-
nerna Frankenstein, Patschkanu, Neisse, Neustadt och Leobschtitz
lemnade bidrag till undersökning för banan Frankeunstein-Leobschttz.
Så har ock «der Alt-Pommersche kommunal-landtag" 1839 beviljat
Berlin-Stettiner-jernvägsbolaget er 4 proc. räntegaranti för 6 år
efter byggnadens fullbordande och öfvertagit aktier för 2,724,000
Thlr. — Denna historia går imellertid icke längre än till 1844,
men i Michaelis vidlyftiga lexikon öfver hela Tysklands (incl.
+) Die Eisenbahnen Deutschlands. 1844.
++) OT. ex. staden Miinster 1844; Stettin och Stargard afslogo 1842
bolagets för Stettin-Stargardbanan ansökan om kostnadsfri upplåtelse af
»Stadt-fundusp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
