Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - N. Linder: Svenskt Ordboksarbete (Svenska Akademiens Ordbok. — A.) II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT ORDBOKSARBETE, 129
äro antingen felaktiga, intetsägande, oegentliga eller genom sin form
svårfattliga. En läkare, för hvars insigter och omdöme vi hafva
de största anledningar att hysa tillit, har meddelat oss, att flere af
de ord, bvilka brukas som tekniska tttryck i hans vetenskap, äro
raer eller mindre. oriktiga, t. ex. Adamsäpple, ansigtsvärk,
axelkil, axelled m. fl. Det tyckes, som man i sådana fall, hällre
än att utsätta sig för vådan af att lemna oriktiga uppgifter, bort
rådfråga någon tillförlitlig fackman, i aynnerhet som detta i huf-
vudstaden kunnat ske utan stort besvär eler tidsotdrägt. .
Såsom prof på : ordförklaringar, hvilka syntes flere med oss
i ett eller annat afeeende misedre tillfredsställande må här anföras:
Afbräcka .. . 2. Handtv. Afbräocka betyder, vid förtennt
blecksmide, att, genom de förtenrta bleckens åter neddoppande uti
det smälta tennet, aftaga det som fastnat för mycket vid och skilja
blecken. från hvarandra", — Afdrag, såsom boktryckareterm,
öfversättes endast med "aftryck", och dess användning belyses med
följande ord af Agardh: "Mycket skönt, som af honom sades, ...
gjorde ett djupt och starkt intryck för ögonblicket. Hvar och en
annan skulle hafva ristat det i granit, eller mångdubblat det i tu-
sende afdrag". Att denna förklaring icke är uttömmande, visas
allra bäst af ordboken sjelf å 57 sidan, der det heter: <Afklappa
(böjes som Klappa), v. tr. Boktr. Med en borste klappa ett fuk-
tadé papper, lagdt på uppsatt stil, för att dymedelst erhålla ett
afdrag”. — "Amma, 8 f. 1) Qvinna, som med sin mjölk, vid brö-
stet, appföder") pn annans barn". — "Aftonpsalm. Psalm som
sjunges ") eller är afsedd att sjungas om aftonen". Vore denna
förklaring riktig, så ginge det lätt nog att få hvilken psalm som
hälst till aftonpsalm, — ”Anläggare. En som anlägger något". Jfr
uttrycken anlägga sorgdrägt, sorg, värja, peruk m. fl. å si-
dan 258. — <Allmagtsspira. Allsmägtig spira".
Redan i några bland de äldre ordböckerna träffar man vid en-
staka ord ieke blott uppgift om hvilka författare, som användt dem,
utan äfven anvisningar till de ställen: sida, kapitel, vers e..d., der
de äro hemtade. Spegel, författaren af den första afslutade ord-
+) Kursiveradt af anmälaren. =, |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
