Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - L. Forssman: Svensk Naturvetonekaplig Literatur. I. Meteorologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK NATURVETENSKAPLIG LITTERATUR. 163
ten, som äro nedlagda på tvänne kartor, sålunda: "under Juli må-
nad är den S.SV. vinden i allmänhet förherskande. Undantag
göra Östersund och Stensele samt några kustorter, der land- och
sjövindarne äro rådande. En blick på kartan visar nu, att den
herrskande vinden, som i sydligaste delen af landet såsom Halmstad
och Carlshamn är V, allt som vi gå mot norden, öfvergå till SY—SSV,
tills den slutligen längs stranden af Bottniska viken blir rätt 8.
Vi se alltså, att en rotation i den af Buchan förmodade rigtnoingen
förefinnes hos de förherrskande vindarne i mellersta och södra Sve-
rige. Denna vridning försiggår dock vida hastigare, än han för-
modade, och centrum synes ligga icke vid Island, utan fastmer i
mellersta Norge." Såsom ytterligare stöd för denna sistnämda
förmodan anför förf. ett meddelande af Prof. Mohn i Kristiania,
enligt hvilket ett relativt barometerminimum skulle under sommar-
månaderna förekomma på Dovre, genom hvars inverkan den om-
talade vindvridningen skulle uppstå. Det är visst ganska möjligt,
att en sådan olikhet i vindriktningen mellan norra och södra Sve-
rige finnes, men den är sannolikt icke så stor, som det vill synas
af förf:s karta. Det är nämligen två orter, Göteborg och Halmstad,
hvilkas öfvervägande vestliga vindriktning helt visst är att tillskrifva
sjövinden, som under Juli månad med stor regelbundenhet blåser
på Sveriges vestra kust, och som sålunda är att anse såsom en
lokal vind, hvilken ej framkallas af de orsaker, som i stort bestäm-
ma medelvindriktningen öfver ett så vidsträckt område som hela
Sverige. Äfven synes oss materialet otillräckligt, då medelvindrikt-
ningen för en månad svårligen kan bestämmas ur ett så ringa an-
tal observationer. För frågans utrednivg skulle säkert en beräk-
ning äfven för några norska stationer varit af mycket intresse.
Vi hafva att omnämna ännu ett par uppsatser af samma för-
fattare nämligen ”Stormarne den 13:de, — 21:ste Oktober 1869+«,
Upsala Univ. Årsskrift 1870; samt <Om stormar och åskväder,
föredrag hållet den 3 Dec. 1870 i Upsala Läns Landtbruksklubb i
anledning af ett från Upsala observatorium till Kongl. Hushållnings-
sällskapet framstäldt förslag”.
De nämda dagarne i Oktober 1869 lemna högst intressanta
exempel på fullt utbildade hvirfvelstormar. Icke mindre än tre så-
dana kommo in öfver Europa från Atlanten och åstadkommo mån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
