Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - H. Forssell: Norrland 1571—1870
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 NORRLAND 1571-1870.
förökades Norrlands folkmängd 1769—1810 årligen med 0,9 proc.
1811—1840 =», » 13
1841—1870 =» » le »
Om Norrlands folkmängd hade varit stadd i en lika stark ut-
veckling under föregående sekler som under det sist förflutna, eller
så att det fördubblat sin folkmängd på omkr 60 år, så borde det
t. ex. för trehundra år sedan hafva haft blott 16,500 inbyggare,
och man skulle genom $ålunda fortsatt halfvering icke få mer än
1000 personer i Norrland vid den tid, då Helsinglagen uppteckna-
des. Dylika aritmetiska konststycken duga dock icke inom stati-
stiken: det fins ingenting försåtligare än de statistiska medeltalen
och ingentivg mera vanskligt än att konstruera vare sig forntid
eller framtid efter dessa "naturlagar", som några af den moderna
statistikens målsmän tro sig hafva upptäckt. Hvad särskildt be-
folkningens tillväxt beträffar, är det aildeles gifvet, att ett svalg
derutinnan skall vara befästadt mellan det 19:de seklet och de före-
gående, som förbjuder all slutledning ex analogia. Ty hvad be-
folkningsstatistiken framförallt bevisar är, att befolkningens tillväxt
på det närmaste sammanhänger med den ekonomiska produktions-
förmågans utveckling, och de procenttal, som vi under ångkraftens
tidehvarf kunnat erhålla för den årliga folkökningen, är det knap-
past antagligt, att vi skola återfinna under tider, då menniskan en-
sam bestod sin kamp med naturen.
Lika litet går det dock an, såsom en tid varit på modet, att
föreställa sig befolkningens utvockling i vårt land såsom retograd
från en i forna tider storartad folkrikedom — en föreställning, hvil-
ken utan tvifvel utgått ifrån 17:de seklets höga tankar om "Svithiod
det stora och rika, såsom "fons et ineunabule gentium", och som ännu
i våra dagar spökar i en och annan folnforskares funderingar öfver
igenlagda åkertegar eller andra dylika vitnesbörd om gammal odling
i trakter, der vu är obygd. Den äfventyrliga slutledning, genom
hvilken Tabellkommissionen i sin relation 1761 beräknade, att Sve-
riges folkmängd i Karl Knutssons tid varit dubbelt så stor, som
den var fyrahundra år derefter, hvilade på svag grund; och hvad sär-
skildt Norrland beträffar, blir Lagerbrings förmodan, att dess nord-
ligaste del, Vesterbotten, år 1570 skulle hafva haft lika stor be-
folkning som år 1770, vid första undersökning af historiska doku-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
