Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - H. Forssell: Norrland 1571—1870
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2/3
186 NORRLAND 1571-—1870.
mantalsskrifne utgjort blott 65 & af befolkningen, skulle denna med
husarme och knektar hafva utgjort omkr. 54,000 eller nära 5 pers.
på hushållet. Efter samma beräkningsgrund af 5 pers. på hush.
skulle folkmängden 1571 hafva utgjort 51,500 personer. Onekli-
gen behöfvas dock, för att här komma till någon säker slutsats,
ännu åtskilliga undersökningar, då det väl kan sättas ifråga, huru-
vida ej personantalet på hushåll vid den tid, hvarom här är fråga,
borde hafva varit större, efter som det i våra dagar, då den lösa
befolkningen är så mycket talrikare, är omkr. 4,2 pers. på hushåll.
Dermed må imellertid vara hur som helst, ett tämligen säkert re-
sultat af ofvan gifna sammanställning är imellertid, att från 1571
till 1640 har Norrlands folkmängds-tillväxt varit ytterst obetydlig,
ty karakteren af de register, som här äro begagnade, medför, att
de för "hushållen" gifna siffror äro ganska pålitliga och utan sär-
deles betänklighet kunna med hvarandra jämföras.
Vi ha sålunda kommit tillbaka till året 1571, och såsom ett
någorlunda rimligt resultat af vår undersökning kunna vi antaga,
att Norrlands ’kustlän då egde fullt niondedelen af sin nuvarande
befolkning, men tredjedelen af 1772 års befolkning, och knappt
två tredjedelar af den befolkning, som der fanns omkr. år 1670.
Under det sist förflutna seklet har Norrlands folkmängd således för-
ökats lika mycket som förut under två århundraden.
Af särskildt intresse är att iakttaga, huru olika tillväxten fal-
lit på de särskilda landsdelarne under olika tider. Jämför man
1571 och 1870, så har Gefleborgs län under denna tid ökat sin
folkmängd blott 63 gång, Vester-Norrlands 7 ggr, men Norr- och
Vesterbottens län fullt 13 gånger. Men denna proportion i tillväxten
faller icke inom perioden 1571—1640, för hvilken man af hushålls-
siffrorna ser, att förhöjningen egentligen faller på Gestrikland, icke
heller inom perioden 1653—1766, för hvilken man af mantals-
längderna ser, att förhöjningen är störst i Gestrikland (229-proc.)
dernäst i Ångermanland och Medelpad (123 proc.) i Helsingland
(81 proc.) och lägst i Vesterbotten — endast 60 proc. på 113 år.
Invändniogen, att lappbefolkningen i mantalslängder och skattere-
gister ej är upptagen, betyder intet, så länge jämförelsen inskränkes
till de nu sist nämda perioderna, då den i intet af jämförelsele-
derna är medräknad, och t. o. m. föga vid jämförelse mellan dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
