Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - H. Forssell: Norrland 1571—1870
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 NORRLAND 1571—1870.
hållanden kunde icke den årliga folkökningen vara 1,6 2,i de nord-
ligare trakterna t. o. m. 2, ja ända till 3 4, under det Sveriges
medeltal är icke fullt 14, utan att sådant berodde på en stark
utveckling af de materiela vilkoren för mensklig tillvaro. Folkök-
ning är icke välstånd, men en långvarig och jämn folkökning gif-
ver välstånd tillkänna. — Ett annat vitnesbörd afgifver den steg-
rade konsumtionen särskildt af öfverflödsvaror. Denna konsumtion
kan fördömas såsom lättsinne och missbushållning, men så vida som
öfvorflödsvarorna icke ’rent af ersätta nödvändighetsvarorna utan
till dem bilda ett tillskott, utvisar den stegrade konsumtionen der-
af nödvändigt en stegring i denna makt öfver existensvilkoren,
som vi benämna välstånd. Att kousumtionen i Norrland på sistone
betydligt tilltagit vitsordas ’af alla. Man kunde vara frestad att
söka officiella bevis derför i, tullspecialerna, af hvilka man t. ex.
kan se, att i Norrlands hamnar infördes från utrikes ort —
1840: — 81,696 skålp. kaffe och 164,382 skålp. socker
men 1870: 1,117,842 skålp. kaffe och 1,160,643 skålp. socker,-
om icke här den omständigheten tillkomme, att Norrlands städer
på 1840-talet, till följd af gamla traditi6ner, vida mera än nu häm-
tade sitt förråd af kblonialvaror från Stockholm, och att sålunda
den utrikes importen vid denna tid mindre än nu var mätare å
konsumtionen. Men i stället leder detta faktum oss in på ett an-
nat förhållande, som är i hög grad vigtigt för Norrlands utveck-
ling. Den tid, då däessa landsdelar till följd af en förvänd lagstift-
ning och till förmån för hufvudstadens köpmannaintresse nedtryck-’
tes till ett "slags handelskoloni åt Stockholm, äro nu förbi, och
Norrland har redan skäl att vara stolt öfver sin handelsflotta?) som
redan utgör 32 proc. af Sveriges och från 1848 till 1870 har
förökats från 155 fartyg och 11,161 nyläster till 250 fartyg och
’27,791 nyläster eller med omkr. 149 proc.
Ett tredje officielt vitnesbörd skulle man kunna frestas att
söka i siffrorna för den allmänna bevillningen för inkomst af kapi-
tal och arbete, hvilka borda afgifva en måttstock för välståndet;
men jag må bekänna, att då man fiuner den "uppskattade inkom-
sten” för hela riket 1867 uppgå till 160,9 mill. rdr och 1870 till
+) Här afses blott fartyg för utrikes fart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
