Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - G. L—n: Den nya Bellmansupplagan och textkritiken af Fredmans epistlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA BELLMANSUPPLAGAN. 223
1772 ingifna ansökan, varit den, att vederbörande ansett dessa
allmänt kända visor väl kunna gå i handskrift och sjungas, men
icke derföre böra tryckas. Annat var det, när de under Kellgrens
egid framträdde. Men dermed må nu vara huru som helst. Vårt
studiam af den utgifna havdskriften och jämförelsen mellan denna
och den antagna texten har ledt oss till den åsigt, att i denna
senare text alla slarffel och tryckfel böra rättas, att här och der
enstaka uttryck kunna ur den äldre texten upptagas, men att man
med den största varsamhet måste förfara med de af Kellgren för-
anledda eller gjorda, af Bellman godkända ändringarna, ty i de
flesta fall röja de en välberäknad urskilning.
Men icke endast i textkritiskt hänseende är derna nya upplaga
märklig. Den kastar äfven i andra stycken nytt hus’ öfver epist-
larna. Så hafva vi anmärkt, att, då alla de öfriga bekanta hufvud-
figurerna förekomma i de 50 äldsta epistlarna, så nämnes korporal
Mollberg blott en gång, och det i öfverskriften till ep. 8. Det
sista stycket i samlingen är den välkända "Allting är rigtigt klare-
radt och gjort", deri Mollberg tecknas som barnsöls-bjudare, men
denna sång var icke af Bellman bestämd att få en plats
bland epistlarna. De dråpliga Mollbergsepistlarna tillhöra så-
lunda alla tiden efter 1772; lägger mar dertill, att de båda till
Bachanaliska ordenskapitlet hörande handlingar, hvilka omtala Moll-
berg, äro skrifna 1777 och 1779, så synes, att den odödlige korporalen
först under den Gustavianska tiden gjort sitt inträde bland Fred-
manska kretsens hjeltar. Och der inträdd, tager han genast i be-
sittning en af de främsta platserna; ja, i de 31 sist skrifna epist-
larna förekommer han omnämd lika ofta, om ej oftare än sjelfva
Movitz. Samtidigt med Mollbergs uppträdande på den Fredmanska
horizonten, går Jergen Puckels stjerna ner. Han nämnes ingen
enda gång i de senare epistlarne, och med honom försvinner Ben-
jamin Schwalbe och hela det tysktalande sällskapet. Då man be-
sinnar frändskapen, midt i den stora olikheten, emellan Mollberg
och Jergen, är denna omständighet märklig nog. Månne Jergen
vid nämde tid afträdt från denna verldens skådeplats, och Bellman
derföre upphört att begagna honom i sina dikter? Eller månne
Bellman, sedan han lärt känna och värdera den förträfflige svenske
korporalen, förlorat intresset för hans tyske vrångbild. — Öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
