Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - G. L—n: Den nya Bellmansupplagan och textkritiken af Fredmans epistlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA BELLMANSUPPLAGANXN. 225
hittills otryckta sånger innehåller handskriften tjuguåtta, bland dem
några rena satirer. Ehuru flera af dem äro af mycket intresse,
kunna de dock icke i poctiskt värde mäta sig med de bättre bland
epistlarna. Ett par synas oss märkliga ur den synpunkt, att de
innehålla anspelningar på politiska förhållanden och ådagalägga
att missnöjet med det usla tillståndet mot slutet af frihetstiden
måste hafva varit starkt och allmänt, då till och med den "<bekym-
merslöse" Bellman gifvit luft åt detsamma. I visån "Är vår lefnad
tung och svår" lyder en vers:
tIer jag rikets labyrint,
Och att våra partisaner
oo Spela mången vågsam fint,
Stifta tusen planer; ”
Ja fastän vårt riksskepp bräcks,
Ger jag mig ändå till vägs,
Att bekymmerslöst förglömma alltihop i Numro Sex."
Likaså heter det i visan: "Låt oss vår tid förgäta’"
«Låt falska bröder spela
Som myggor i en ring,
Bitt fosterland så dela,
Att hvar får ingenting,
När allt går kring."
Öfverraskande är, att bland de här upptagna dikter finna
<Korporal Ölbom" — den bekanta parodien på Creutz "Zephis" —
hvilken man hittills tillskrifvit Hallman. Denne skald har oturi
i fjol frånkändes honom författaräran till <Tillfälle gör tjufven", i
år till <Korporal Ölbom". Det har dock förut blifvit anmärkt, att
dessa båda stycken stodo på visst sätt i ett undantagsförhållande
till hans öfriga arbeten, enär det ena var hans enda icke burle-
ska skådespel, det andra hans enda icke dramatiska parodi.
Ett vigtigt bidrag till rätta uppskattandet af Bellmans skaldeart
lemnar slutligen denna handskrift derigenom, att skalden sjelf vid
alla visorna angifvit den af honom begagnade melodien, som alltid
är en lånad; der blott ordet Air finnes utsatt, anser Klemming,
att han ämnat anföra sin källa, men förmodligen icke längre hade
Jen i minnet. Man finner deraf, att Bellman sannolikt ytterst
sällan sjelf komponerat; att han någon gång gjort det, intygas
Svensk Tidskrift. 18:2. 2:a höft. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
