Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hans Forssell: Myntfrågan i Sverige, Norge och Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 MYNTFRÅGAN I SVERIGE, NORGE OCH DANMARK.
och sinnen äro från denna angelägenhet afvända, och enhvar, som
betraktat de storå kulturfrågornas utvecklingsgång, känner väl, att
under dylika förhållanden har reformvännen intet annat val än att
vänta på bättre tider. Der en frostnatt gått fram, ligger dock det
goda fröet tryggadt i jorden, bidande sol och vår.
Men till en så oviss framtid kunna vi icke vänta med den
reform, som nu mer än någonsin blifvit ett för Sverige trängande
behof. Hufvudändamålet för de sträfvanden till en myntreform, som
under de sista fem åren trädt fram i åtskilliga officiela åtgärder,
qvarstår ännu oförryckt detsamma, och har genom de senaste hän-
delserna trädt oss ännu närmare. Vi må rämligen icke förglömma,
att huru mycket än frågan om ett internationelt mynt under åren
1865-—70 betonades, var det dock alltid öfvergång till ny vär-
demätare, som i vårt land utgjorde reformsträfvandets utgångs”
punkt och kärna. Detta framgår ej blott af den diskussion, som.
i ämnet fördes inom pressen och i riksdagens kamrar, utan äfven
af ordalydelsen och tankegången i de inom riksdagen väckta motio-
ner, i den af riksdagen till K. M:t aflåtna skrifvelse, och slutligen
i det af myntkomiten d. 8 Aug. 1870 afgifna betänkande. Det
var ingen som sade: "vi måste vara med om ett internationelt
myntsystem och derför måste vi taga guld i stället för siltver till
värdemätare"; utan programmets första punkt var öfvergåugen till
ett myntsystem med guld till värdemätare, och det var först sedan
man kommit till den vigtiga frågan: "hvilket guldsystem bör då
af alla möjliga utväljas?’ som den satsen gjorde sig gällande, att,
då vi ju borde välja det, som lofvade oss de största och varak-
tigaste fördelarna, måste vi följa tidens kraf och i mån af våra
krafter deltaga i det pågående arbetet för ett universelt myntsystem.
Svaret blef då: "det guldmyntsystem, som har största utsigt att
blifva universelt", och ansågs detta af ofvan antydda skäl vara
det franska. Nu hafva både det sista och det näst sista momentet
af detta svar bortfallit. Men ännu qvarstår frågan: "hvilket guld-
myntsystem lofvar oss de största och varaktigaste fördelarne"? och fram-’
förallt qvarstår uppgiften att utbyta silfvermynt mot guldmynt.
Man behöfver, för att påpeka denna uppgifts verkliga betydelse,
numera icke längre utbreda sig i betraktelsen öfver den allmänna
lag, som medför, att guldet såsom det till formen beqvämare, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
