- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1872 /
232

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hans Forssell: Myntfrågan i Sverige, Norge och Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

232 MYNTFRÅGAN I SVERIGE, NORGE OCH DANMARK,

träffat, och att märkvärdigt nog silfret sällan hållit sig så fast som
just i detta år, strax efter det ödesdriga beslutet vid tyska riks-
dagen. Men hvad man dervid icke besinnar är, att dels har silf-
rets demonetisering äcnu knappt börjat, dels inverkar här det mäk-
tiga intresse, som bjuder den tyska regeringen att i det längsta
söka förekomma ett hastigt prisfall å denna vara. Att den länge
skulle kunna derutinnan lyckas, torde icke gerna vara möjligt: det
är dock icke mindre än 4 till 500 millioner Tbaler, som inom loppet
af några få år skola till stor del utkastas i marknaden såsom silf-
ver och der söka sig en ny efterfrågan ; det är alldeles detsamma,
som om ett lager af 5 till 7 mill. kilogr. fint silfver midt i Europa
skulle slås bort på en auktion, och vi kunna oj förstå, huru det
vore möjligt, att, då köparne naturligtvis blifva färre än förut, varans
värde ej deraf skulle lida minskning.

Under sådana omständigheter framträder ånyo med ökad kraft
den gamla frågan: "hvilket guldmyntsystem lofvar oss för närva-
rande de största och varaktigaste fördelarna"? Varaktigheten kom-
mer nu något mindre i fråga, då vi ej se för oss utsigten till det
varaktigaste systemet af alla, det universela; men de största för-
delarne äro de, som stå.i fördelaktigaste förhållande till de upp-
offringar, med hvilka de skola köpas. Ur denna synpunkt måste
frågan numera betraktas.

Vore nu Sverige ett stort rike med vidsträckta handelsområ-
den, med stort inflytande och stark sjelfständighet på den allmänna
verldsmarknaden, vore svaret på frågan lätt nog funnet. Vi skulle
då göra som Tyskland: vi skulle endast och allenast se på de om-
ständigheter, som bidraga till att göra öfvergången från silfver till
guld så lätt och omärkbar som möjligt. Vi skulle utan vidare
prägla guldmynt på 10 och 20 riksdaler, behålla vår räkneenhet
oförändrad, och söka att på bästa möjliga sätt ordna rättsförhållan-
dena vid konvertering af skuldförbindelser i silfverriksdaler till för-
bindelser i guldriksdaler. Vi skulle låta detaljhandelns intres-
sen afgöra systemfrågan, om «blott hela samhällets stora behof
blefve tillgodosedda i afseende å värdemätaren, och mångelskorna
på torget, bagaren i boden och bonden vid sin smörbytta skulle
icke behöfva förargas öfver nya påhitt, om de icke vid något till-
fällo i förstone kommit i fara att förväxla 20-riksdalrar af guld med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 4 21:41:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1872/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free