Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYNTFRÅGAN I SVERIGE, NORGE OCH DANMARE. 243
utmyntas i 1,221 stycken, hvilka sålunda komme att erhålla hvart-
dera en vigt af 4,095 gram fint guld.
Efter denna grund för utmyntningen skulle det nya guldmyn-
tet, med en indelning i 10 Riksdaler svenskt, förhålla sig till det
tyska tiomarkstycket alldeles som 8 till 7, och, om indelningen sker
i fem Rigsdaler, som 4 till 7, hvilket är en af de få enkla rela-
tioner, som räkneenheterna i våra nuvarande myntsystem kunna få
till det tyska myntet. Med den i Sverige antagna decimalindelnin-
gen skulle, om konverteringskursen blifver 1 :15,50:
Tyska tjugomarkstycket komma att motsvara 17,50 sv. guldriksdaler
» tiomarkstycket » ” 8,75 » ”
Frankrikes tjugo-franes = -, ” 14,18 , ”
» tio-francs ,” ” 7,09 » ”
Englands Sovereign ” ” 17,88 , ”
» half-Sovereign 8,94 »
Amerikas Tio-dollar > »” 36,74 ,) »
» - Fem-dollar » ” 18,37 » 9
Omvändt blefve värdet af 10 svenska guldriksdaler
i Tyska Mark: 11 Mark 43 pfenn., i Frances: 14 Frances 10 cent.
i Sterlingsmynt: 11 Shillings 2 pence; i Dollarm:t 2 Doll. 72 c
> Vi behöfva väl, efter hvad nu är sagdt, knappast tillägga, att
inför ett förslag af sistnämda art förfalla de anmärkningar, som
mot förut antydda utväg skäligen kunna anföras. Då man äfven
från denna ståndpunkt för beqvämlighets skull begagnar det något
sväfvande hvardags-uttrycket "nedsätta myntet", menas dermed na-
turligtvis ingenting annat än utbytet af en ny laglig mynt- och räk-
neenhet mot den gamla, med fullt iakttagande af deras åtskilnad
vid alla fall, der rättsligt kraf kommer i fråga. Det är alls icke
fråga om någon nedsättning af myntet i samma mening, som sådan
skett vid föregående realisationer, icke heller om att "rabattera’ eller
«amortera" vare sig statens eller enskildes gäld. Det vors just för
att undvika sådana mindre rättfärdiga åtgärder, som dessa tillägg”
och ’afdrag’ skulle öfvegången lagstadgas, och de anmärk-
ningar, som ur rättslig eller ekonomisk synpunkt kunna göras mot
förslaget, skulle såledas endast riktas mot dess verkningar vid alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
