Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hans Forssell: Myntfrågan i Sverige, Norge och Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 MYNTFRÅGAN I SVERIGE, NORGE OCH DANMARK.
Då nu likväl i detta senare hänseende saken ställer sig något
annorlunda i Danmark: då der öfvergången till en myntenhet om
482 skilling, en räkneenhet om 48,2 skilling och ett lägsta skilje-
mynt om 0,482 eller jämt 0,3 skilling, alltid måste vara betydligt
lättare, än öfvergåugen till en myntenhet, motsvarande t. ex. (kurs:
15,5) 431,9 skilling, en räknveenhet om 43 skilling och ett lägsta
skiljemynt om 0,43 skilling; då vidare sträfvandet efter ett univer-
selt mynt, oss veterligen, hittills icke haft några sympatier i Dan-
mark, och det derför icke är antagligt, att hänsynen till denna
framtida fördel kommer att nu betyda särdeles mycket för bestäm-
mandet af landets myntpolitik; och då slutligen de mera oberäkne-
liga politiska antipatier, som möjligen skulle kunna ställa sig emot
ett antagande af Tysklands myntsystem, snarast kunna göra sig gäl-
lande just i Danmark, så finnes det enligt vårt förmenande icke så
ringa utsigt för en sådan lösning af frågan, som i här ofvan an-
förda förslag är bragt å bane.
Och äfven de, som framför allt annat betona nödvändigheten
af att antaga ett på verldsmarknaden mera betydande mynt, tor-
de böra väl betänka, huruvida ej den åsyftade anslutningen till
ett blifvande verldsmynt bättre förberedes genom att nu taga
ett guldmynt, som utan Större svårighet kan bringas i omlopp
på den inhemska marknaden, och genom hvilket den större all-
mänheten lätt gör sig förtrolig med guldvaluta, än genom det
mera våldsamma intrugandet af ett mynt, som alldeles bryter gamla
vanor, och hvars fullständiga antagande säkert skall kräfva ganska
lång tid och mycket arbete. Ett guldmynt sådant som det tyska
10-markstycket, som i Sverige skulle föreställa 8 rdr 71,3 öre, i
Danmark 4 rdr 2 mark 5 skilling, i Norge 2 spec. 23,6 skilling,
skulle sannerligen, äfven såsom lagstadgadt betalningsmedel, icke så
lätt få omlopp i den allmänna rörelsen, då deremot ett guldmynt,
som i Sverige motsvarade 9 rdr — 5 öre, i Danmark 5 rgdr + 2
skilling, i Norge 23 spec. + 1 skilling, ganska hastigt skulle
blifva spridt och kändt. Ett nytt ’myntsystem, som icke vållar
någon i den mindre peuningeomsättningen märkbar rubbning, har
med ett ord den fördelen, att det likasom i tvänne skiften fördelar
den reform, som är nödig för att komma fram till ett åsyftadt uni-
verselt mynt. Det gifver oss uu först guldmynt i stället för silf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
