Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - H. Forssell: Skandinavisk Häfdateckning (C. F. Allen. De tre nordiske Rigers Historie)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 SKANDINAVISE HÄFDATECKNING.
det Hele og den Rgst, som lyder gjennem Tiden og meer eller min-
dre tydelig udsiger, at Skjabnen dog er felleds og intet af Folkene
ter vere ligegyldigt. vid det andets ve och väl” – så torde detta
möjligen kunna bidraga till att bilda något, som liknar en verk-
lig "felles folkeaand", en sådan som då bryter hindren och öfver-
vinner de allvarliga svårigheterna vid en politisk förening. För
vår del kunna vi dock icke annat än i det stycket uttrycka vårt
tvifvelsmål. Den framtida skandinavismens öde beror deraf, huru
man nu griper sig au med att göra en ny historia; den hänger på
en mängd praktiska problem, hvilkas lösning ligger i vår egen hand,
och på några andra problem dessutom, öfver hvilka vi ej äro herrar,
men den har just icke mycken styrka att hämta ur det ringa mått
af "felles aand", som går genom det förflutnas häfder. Der är i
sanning mera att glömma än att minnas för den, som framförallt
söker efter de tre folkens enhet, och huru tacksamt vi än mottaga
hvarje nytt bevis på ’"felledsskabets" tillvaro och hemliga makt,
finner man dock snart, att derifrån är föga näring att hämta för den
beliga eld, vi äro kallade att vårda på fosterland ets altar. Hvad
man nu än må tänka om framtiden, och hur man än må bete sig
med forntiden, säkert är, att bakom den nu lefvande generationens
minne ligger "Skandinavien" eller "Norden" allenast som en död
abstraktion, i hvilken ingen historisk konstnär kan blåsa lif och
hvars saga knappast kan värma en fosterländsk känsla.
Hvad åter vetenskapen i och för sig beträffar, är det nödigt
att noga skilja mellan å ena sidan den synpunkternas utvidgning,
hvilken följer af 19:de seklets vetenskapliga kritik, och den sannings-
kärlek, som förbjuder att förvända fakta efter patriotiska önsknin-
gar, och å andra sidan den synpunkternas generalisering, som hänger
itop med 19:de seklets politik, och den skandinavism, som i histo-
rien letar efter sin egen spegelbild eller vill döma händelser och
hifdlingar efter hvad de uträttat för "Nordens" sak. De förra äro
iöke’ alinat värda än tack och lof; de senare torde ännu icke hafva
BåT1a0t jatt finna sig till rätta hvarken med historiska fakta eller
nmåigd det tHationela medvetandet hos de tre nordiska folken.
1270188:$98de det, för att nu. komma till ett konkret exempel, vara
ytterligt ”stårt att för "Unionens" historia finna en sådan "felles
Nordisk /$yngpunkt", om hvilken alla tre folken kunna förena sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
