Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - H. Forssell: Skandinavisk Häfdateckning (C. F. Allen. De tre nordiske Rigers Historie)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANDINAVISK HÄFDATECKNING. 273
koncentreras kring fäderneslandet allena. Den moraliska domen öf-
ver personligheter sådana som Krister Nilsson, Jöns Bengtsson, Gu-
staf Trolle, Nils Bosson (Grip), Erik ’Trolle, Jakob Ulfsson m. fl.
hvilken härtill så entonigt upprepat sitt mer eller mindre skarpa
fosterlandsförrädares, måste utan tvifvel mildras, då man tager till-
börlig hänsyn till alla de vid deras handlingssätt medverkande fak-
torer. Sjelfva rättsbegreppen måste nödvändigt hafva varit sväfvan-
de och oklara, den moraliska tillräkneligheten alltså mindre hos
dessa kyrkofurstar, hvilkas ställning gjorde dem i främsta rummet
till den katolska kyrkans tjenare, eller hos dessa adelige ättemän,
hvilkas godsbesittning, slägttraditioner och giftermålsförbindelser så
lätt kunde ’komma dem att känna sig villrådige i valet af foster-
land. Vi kunna härutinnan gifva de katolske prelaternas och de
unionistiske herrarnes målsman, Reuterdahl, fullkomlig rätt; och på
samma gång kunna vi också gerna medgifva de danske konun-
garnes målsman, Allen, att det icke var ensamt genom desses fel
eller svaghet, som Unionen bröts. Men dermed följer icke, att sym-
patierna, eller så att säga den "historiska domen å vår sida för-
ändras: att vi med Reuterdahl vända vårt förtroende till dem, som
i främsta rummet kämpade för kyrka och herremakt, eller att yi
med Allen kasta all skuld för tidens olyckor ech elände på dem,
som icke ville i frid och ro lyda Danmarks konungar. Deltagandet
följer å vår sida fortfarande Engelbrekt, Karl Knutsson och Stu-
rarne, icke blott derför, att de mer eller mindre medvetet befor-
drade den svenska folkfrihetens sak, hvilken dem förutan kunde
hafva gått samma väg som den danska; utan än mer derför att de
dock oförnekligen burit Sveriges banér, om de också icke mäktade
föra det till afgjorda segrar. Och när så desse och andre med
dem beskyllas för att icke hafva burit det med rena händer och i
bästa afsigter, så vilja vi icke i första hand tro derpå. Så mycket
inverkar på oss vår egen föreställning om det svenska fosterlandets
betydelse, att vi tro på dess makt äfven i dessa förvirrade tider,
att vi så ofta som möjligt draga denna känsla in med som en be-
tydande faktor till förklaringen af dessa års händelser. Så snart
fråga är om de män, hvilka för Sveriges sak något offrat och lidit,
kunna vi icke utan bevis af den mest bindande ’art tro, att de i
sitt handlingssätt varit ledda af idel sjelfviska bevekelsegrunder. —
Svensk Tidskrift, 1872, 3:e häft. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
