Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - C. R. N.: Konsthistoria: (Lübke. Arkitekturens Historia med tillägg af C. Eichhorn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTHISTORBRLIA. 289
inom gafvelfältet, hvilket ju ej är fallet inom den rena doriska arki-
tekturen.
Slutligen återstå några formanmärkningar. Sid. 619 talar förf.
väl om "det förgängliga ämnet", men. alls icke om "trä", och dock
hänvisas längre ned till "trä" med orden: "efter hvad vi nyss nämde",
som om förf. hade verkligen talat äerom. — Sid. 629 heter det om Ny-
dala klosterkyrka, att den "varit 70 fot längre än nu", hvarvid vore in-
tressant veta, burg lång hon nu är. Derefter säges hon ha haft "basi-
liketak" utan spår efter pelare. Finnas då ej basilikor med pelare, eller,
då med basiliketak säkerligen menas flatt tak, funnoB ej hvälfda
basilikor, eller icke pelare i basilikor med flatt tak? Vidare heter
det något dunkelt om samma kyrka, att anordningarna tyda på,
att munkarne förstått lämpa sina byggkunskaper "efter det
nya fäderneslandets fordringar", — men huru, kunna vi
af det föregående icke utleta. — Bid. 639 heéter det om Dal-
hem på Gotland: ""ornamentiken saknar ej gotiska elementer
men är för öfrigt väl utbildad"; sammanhanget är 0ss än
gåta. — Vid tal om den märkvärdiga Helgeandskyrkan i Visby
med sin. öfver- och underkyrka yttras sid. 641: "öfver den öfra
låg den egentliga vinden": vi nödgas fråga, cui bono en sådan vig-
tig sak meddelas? — Om Wisby mur och dess torn lemnas sid.
667 den underrättelsen, att af tornen år 1851 qvarstodo 38: ett
simpelt telegram hade skaffat förf. säker notis om hure många
— qvarstodo 1870. — Å sid. 698 kallas Skoklosters gårdsarkader i
nedre våningen "lätta": nå väl, sådant beror på tycke och smak;
oss förefalla de mer än lofligt enformiga, klumpiga och tunga. —
Äfven skulle vi önskat se en närmare tolkning af termer sådana
som ”lågrakspetsiga"” (sid. 628), "hjelmhvalf” (sid. 637), "svickel-
« (sid. 643), "kastal" (sid. 644), ”förtagningar” (sid. 667) m. f.,
hvarjämte det icke skadat, om samma ord stafvats lika &f det ty-
ska arbetets öfversättare och det svenska tilläggets författare. Nu
har imellertid den förre skrifvit med Läbke apsis, medan den
senare skrifver absis och till och med bildar den allt annat än
vackra pluralen absiser. Bäst vore absid, absider.
Vår anmälan är slutad. Vi ha ansett ett arbete som detta
förtjena en noggrannare skärskådning och beklaga blett, att denna
för sista afdelningen ej kunnat göras sådan, som vi önskat, och
det af ofvan antydda skäl. Oaktadt de anmärkta bristerna i öfver-
sättningen och de små ojämnheterna i tillägget, är arbetet ett af
de vackrare och betydelsefullare, som på senare tid införlifrats med
vår literatur, och som genom val och utstyrsel hedrar sin förläg-
gare, liksom tillägget gör dess författare all ära, ty numera är det
omöjligt för konsthistorien att vara okunnig om hufvuddragen i
den svenska byggnadskonstens historiska utveckling.
Upsala d. 4 Januari 1872.
C. R. N.
-
I
me Ar FA RR LR
Svensk Tidskrift. 1872. 3:e hätt, 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
