Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - G. v. Düben: Om den svensk-norska Lappfrågan. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN SVENSK-NORSKÉ LAPPFRÄGAN. 317
vi kunnat finna till nomadlappars vandring ned till norska: kusten,
och den kommer dessutom på ett sätt som betecknar att vi här
hafva tiden för dessa vandringars början. Dermed äro "år
tuserdena” ytterligare reducerade och denna gång till vederbörliga
dimensioner, till vid pass 2860 år.
Men, märk väl: då hade några individer af de den tiden få-
talige Lapparne nyligen börjat färdas ned till kueten, vid hvilken
ott rätt ansenligt antal. norrmän redan då var bosatt; Manch säger,
att i nuvarande Tromsens och Senjens fögderier rodan under me-
deltiden nämnas 14 kyrkor och 56 gårdar; utan tvifvel funnos
ännn tlera. Till någon "urminnes" besittning, vill någon Lapparnses
pnroritet före norrmännen finnes icke häri, icke i någon handling,
det mest aflägsna spår.
Så står det, i korthet sagdt, till med denna sida af Lappar-
nee historiska rätt till dessa trakter: de äro der sena, relativt mo-
derna invandrare.
Då man, på grund af det obestridliga faktom, att Lapparne
lång tid oqvalde huserat hvar de behagat i det gamla, i öfrigt
obebodda Finmörk, omfattaude hela norra Sverige-Norge ned till
Helsingland, vill vindicera dem historisk rätt till äfven den då
obebodda norska kusten, faller det ingen. menniska in att förneka
denna rätt, sådan den då är. Mer talet härom kan fortfarande
mötas af den dervid inom riksdagen gjorda anmärknoingen, att Lap-
parne icke hafva bättre rätt till det nu stridiga området i Tromsö
amt än till Jemtland, Medelpad, Ångermanland samt öfriga kust-
sträckan af Vester- och Norrbottens län, ja till hela Sverige, hvil-
ket visse forskare anse en gång invehafts af Lapparne; sumt att
anspråket på förstnämda territorium torde kunna mötas med lika
- oda skäl som det på sistnämda, om sådant komme att framställas.
Och att en eller annan Lapp kriug 870 fiskade och jagade vid norska
kasten, ger åt Lapparne lika liten rätt att kalla denua kust sin,
som ’Danskar, Irländare eiler Norrmän kunna väcka anspråk på
besittningen af Norra Amerika, derföre att Bjarne Herjalfsson såg
det (kring 986), att Leifr den lycklige besökte och koloniserade
det (kring år 1000) och att Isländarne bade kolonier der öfver
100 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
