Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - A. H.: Om våra Prosaöfversättningar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÅRA PROSA-ÖFVERSÄTRNINGAR. 345
in i lifvet för att pröfva sina krafter och säker att om sitt
inre sammanhang upplysa förståndet"! Det vore i sanning
önskligt, att vi lyckats i någon mån "upplysa förståndet" hos öfver-
sättaren om hans prosas "inre sammanhang". |
Det anförda är blott ett ringa urval af de befängdheter, hvaraf
boken –hvimlar. Öfvess. är för öfrigt nästan lika hemmastadd i
svenska språket, som i det tyska. Om användningen af pronomen
possessivum i svenskan har han tydligen aldrig hört talas. Att
-prodikatet till flere genom "och" förbundaa subjekt sättes i plura-
lig, m, fl. dylika småsaker, erkänner ej hans språklära, Äfven i
afseende på ordförrådet förfäktar han med framgång sin egendom-
lighet: "gebit", "med all gewalt"’, "öfverse” ("aberschen", «förbise’’),
<framställanden" m. m. dylikt är det godt om i denna missfoster-
svenska. =
Olyckligtvis är ej detta exempel på öfversättningskonst enstaka;
vi skulle ej då hafva sysselsatt oss dermed. Läsaren må sjelf afgöra,
om priset bör tilldelas denna öfrersättning från tyska språket, eller
den ’ öfversättning från norskan, till hvilken vi nu öfvergå. Det är
Jonas Lie’s Den Fremsynte, en af .de yppersta noveller som
någonsin diktats på ett nordiskt tungomål, hvilken blifvit föremål
för den ohyggliga misshandel, under namn af I Ofversättning, som
här skall närmare beskrifvas.
Öfversättaren kallar arbetet uVisionären". Hvarför ej hellre
behålla det äkta nordiska, och svenska ordet "den framsynte"?
Det främmande ordet har ju fått en anstrykning af någonting löj-
ligt, det har fått en simpel betydelse, såsom så ofta händer med
ord, lånade från främmande språk. Eller, om öfvers. rädes, att
det mindre gängse ordet "framsynt" ej strax skall rätt fattas af
hvarje läsare, så förklaras det ju sedan af berättelsen; och dess-
utom, hur många flere lära ej de vara, som än mindre veta, hvad
"visionär" betyder. Vi begagna tillfället att påpeka, huru som ett
ord ur landskapsmålen, hvilket på grund af ljud- och formlikhet
med allmänt kända och brukade ord lätt fattas och tydes, vid fö-
refallande behof användes med större fördel, än ett främmande ord,
som för den icke språkkunnige aldrig förklarar sig sjelft. Sid 26
Leistungen zu pflegen und fitlr seinen innern Zusammenhang das Verständ-
niss su eröffnen sucht.
Svensk Tidskrift. 1872. 4:de häftet. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
