Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - C. Lovén: Värnerätt och Värnepligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”
:368 VÅRNERÅTT OCH VÅRNEPLIGT.
Rätt uppfattadt bör detta beslut sålunda ej betraktas såsom
något annat än helt enkelt en af folket genom dess valda. repre-
sentanter afelutad öfverenskommelee om en solidarisk förbindelse att
för landets .sjelfständighet kämpa en för alla och alla för en.
Det är härvid att märka, det denna öfverenskommelse blifvit
afslutad efter sextioårig fred, utan att någon öfverhängande fara
synes hota vårt land.
Vi trotsa hvem det vara må att kunna uppvisa något motsva-
rande i något annat land inom Europa, och detta faktum bestyrker
på det allra tydligaste dea sats vi redan förra året i denna tid-
skrift uttalade, "att det -icke gifves något land i Europa, der denna :
grundsats, förnuftigt tillämpad, har mera historisk grund än. just
vårt eget fädernesland"”.
Den allmänna värnepligtens svåraste fiender äro de som yrka
på bibehållande af en s. k. stam. Detta är icke annat än ett be-
mödande att bevara yrkesarméen. Så länge man talar om stam i
den bemärkelse detta ord bos oss tagits, skola aldrig i folkmedve-
tandet de värnepligtige betraktas såsom något annat än förstärk-
ningsmanskap åt arméen, men aldrig såsom utgörande en integre-
rande del deraf. Uvder mera än. ett halft sekel har man också
förgäfves sökt hos folket ingjuta den föreställningen, att yrkesarmé
och värnepligtige medborgare kunna i en organisation förenas. Så
länge lega och friköpning voro tillåtna kunde denna sats ur politisk
synpunkt visserligen icke försvaras, men dock af nödvändigheten
förklaras. Nu sedan allmänna värnepligten blifvit antagen som lag,
måste man bereda sig på att antingen låta denna lag blifva en
sanning, och då måste allt hvad som kan få namn af yrkesarmé för-
svinna, eller också måste denna så nyss proklamerade grundsats
endast stå på papperet och småningom förqväfvas af yrkesarméen.
Detta påstående är ingalunda en theorie. Det finnes icke nå-
got land i veriden, som. i sin krigsförfattning kunnat sammanföra
dessa så heterogena element och deraf bilda hvad som kan få
namn af armé.
« Frankrike och Preussen hafva hvar på sitt sätt ådagalagt denna
sanning. I det förra landet, der man under 8 årtionden sönderrifvit
nära dubbelt så många statsförfattningar, har krigsförfattningen äfven
fått röna inflytande af detta revolutionära tillstånd.
Den allmänna värnerätten har i båda dessa länder framträdt
på mycket olika sätt. När detta begrepp framträder i en mot
regeringen fiendtlig form, såsom år 1789 i Frankrike, blir den uttryc-
- ket af en politisk revolution. När det åter gör sig gällande med
regeringens bifall, såsom i Preussen, leder det småningom till en poli-
tisk reformation.
Det hör icke till detta ämne att utreda orsakerna till 1789
års revolntion. Dessa äro dessutom allmänt kända. Vi skola
endast söka visa, huruledes de första yttringarne deraf utgjorde
yrkandet om allmän värnerätt. Denna värnerätt framträdde först
på samma sätt som hos de gamla aristokratiska staterna, der de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
