Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - C. Lovén: Värnerätt och Värnepligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRNERÄTT OCH VÅRNEPLIGT. 368
tenhet, som deraf i detta land varit en följd, skall med nödvändig-
het åter framträda. Svårt torde också vara att säga, huruvida det
revolutionära tillstånd, hvari Frankrike sig befinner, tillåter genom-
förandet af en organisation bygd på allmän:värnepligt. .
Vända vi oss nu till Preussen, fiona vi åter, huru den allmänna
värnepligten der vunnit erkännande och på samma gång yrkesarmén
försvunnit.
Sedan detta lands yrkesarmé vid Jena och Auerstädt dukat
under och Napoleon I på 7 veckor eröfrat riket samt tillfånga-
tagit spillrorna af arméen, insågo landets bäste män, att endast
genom en kraftansträngning af folket sjelft en tillförlitlig försvars-
styrka kunde åstadkommas.
Men ehuru detta folk långt mer än det franska folket i våra
dagar kunde med skäl förebrå regeringen att på ett lättsinnigt sätt
hafva beredt landet denna olycka, slöt det sig dock troget till
sin konung. Det var endast genom omständigheternas tvång, som
styrelsen omfattade den ytterligt demokratiska grundsats, som all-
männa värnepligten egentligen innebär, och då man ofta ordat om
det preussiska folkets offervillighet att underkasta sig en organisa-
tion, uteslutande bygd på allmän värnepligt, tro vi att man väl
mycket förbisett, att det var styrelsen i detta land, som helt säkert
ansåg sig göra det största offret.
Huruledes Preussen genom användande af det s. k. Krämper-
systemet blef i stånd att trots allherskarens förbud några år der-
efter framträda med en mer än tredubbelt starkare armé, än
det egde rätt att underhålla, är allmänt bekant; men den största
vinsten för Preussen blef dock, att arméns officerare på en gång
kommo till insigt om de stora militära fördelarne af förkortad tjen-
stetid under fanan för soldaten”) och tillika grunden lades till den
högstämda och patriotiska anda, som alltid måste lifva en armés
officerskorps, för att krigsförfattningens grund skall kunna utan allt
för stor svårighet förändras från yrkesarmé till en organisation ute-
slutande bygd på allmän värnepligt. Under de år, som föregingo
befrielsekriget, hade Preussen redan kunnat bilda en skola af offi-
cerare, som fått vänja sig vid det ansträngande arbete, som blir
Man vill hafva ett politiskt instrument emot inre oroligheter. Man
vill icke veta af någon territorialindelning, hvarigenom arméen samman-
smälter med folket, såsom i Preussen, utan genom att sammanföra de
konskriberade från olika landsorter och garnisonera dem i städer, långt
skilda från deras hem, söker man erhålla ett vapen emot den öfriga be-
folkningen. Thiers lade sin innersta tanke i dagen vid det bekanta sam-
talet med representanterna af högern i kammaren: »Jag vill icke veta af
någon ärmé-école — armé jacobin.»
+) Under befrielsekriget kom äfven folket till insigt om nödvändig-
heten af, att de värnepligtige borde erhålla en annan utbildning, än hvad
som under 4 månader kan förvärfvas. Detta hade till följd, att på
samma gång landets krigsförfattning kom att ensamt innehålla grund-
satsen om allmän värnepligt, den organieation som häraf framgick kom
att utgöra en stående här och icke, som i Schweitz, en milisarmé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
