Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - G. Djurklou: (Klingspor och Schlegel: Ättartaflor)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 ANMÅLAN.
ledes, men denna kunde ej alltid så noga iakttagas. Äfven andra
omständigheter än urgammalt frälse kunde medföra personlig skatte-
frihet, som med detta lätt förväxlades, och högsta maktinnehafvaren
nödgades icke så sällan att minska skattejorden, då behofvet af ökad
tjenst gjorde utsträckt frälsefrihet af nöden. Under partistridernas ore-
da var det icke blott de mäktigare frälsemännen, som slogo under sig
skattehemman, dem de sedan "frälste med sina egna", utan man eger
äfven exempel på ofrälse män, som förvärfvat frälsegods och utsträckt
detta olaga frälse till ärfda skattehemman. Slutligen inkommo många
främlingar af förment eller verklig adelsbörd och deras gifte inom sven-
ska frälseätten medförde i de flesta fall oklandrad frälsefrihet. Då emel-
lertid rusttjensten fortfarande var ett vilkor för frälsets bibehållande,
inträffade deremot ej sällan, att försummelse eller oförmåga i detta
afseende medförde förlust af frälserätten, hvilken äfven genom
sinflyttning i köpstad att..bo” och på annat sätt kunde förloras.
Af dessa f. d. frälsemän sökte och erhöllo en och annan eller
deras arfvingar restitution af äldre rättigheter, men icke så få
torde utan vidare formaliteter hafva tagit dem tillbaka, när tillfälle
yppats, och för mången var häfdvunnen, om ock till sjelfva åt-
komston olaglig besittning af frälsegods enda grunden till frälse-
friheten. Talrika bevis härpå skulle kunna anföras ur permebrefven,
men det begränsade utrymme tidskriftens Utg. välvilligt lemnat,
medgifver icke att här meddela dem”). Visst och säkert är det
emellertid, att ännu under de första Vasakonungarnes regering råder
oreda i afseende på verkligt och usurperadt frälse, synnerligast i
Småland och Vestergötland, som egde en telrik från bönderna
föga skild och med dem genom giften nära förbunden knapadel,
ofta af urgammal frälsebörd. För desse mer och mindre tvifvel-
aktige frälsemän blef det nu nödigt att förvärfva sköld och
hjelm, och många sökte och vnunno denna förmån, som äfven för
trogna tjenster tilldelades en mängd andra. ’Flera af dessa nya
frälseätter utslocknade eller öfvergingo till ofrälse redan före rid-
darhusets stiftelse, och af de qvarlefvande sökte och erhöllo de
flesta der introduktion. Men ganska många begagnade sig icke
af den rättighet att gifva sitt votum i riksvårdande angelägenheter,
som införande i riddarhusets matrikel ensamt kunde förläna, och
af dem som sedermera fingo sköldebref följde icke så få desses
exempel. Sålunda funnos under de 17:de och 18:de seklen många
personer och slägter här och der i landet, som äåtnjöto adeliga
fri- och rättigheter utan att dock kunna uppträda vid riksdagarne.
Så länge dessa adeliga rättigheter inneburo en mängd verkliga för-
+) Skulle någon tilläfventyrs draga denna uppgift i tvifvelsmål, hän-
visas han till Styffes Bidrag etc. Del. 3., hvarmed kan jämföras — för att
välja ett exempel bland många — . ett bref af Arvid Trolle gifvet år
1486, som finnes bland L. Sparres afskrifter i R. A. (Cop. boken I. 6.
fol. 310) och meddelar upplysningar rörande Marklanda gård samt huru
Bengt Kämpe, Christiern Drake och gamle Hans Kruse, »sjelfve ofrij»
fingo »alt theress godz i frijbeet och frälsp. Brefvet tillägger: poch äre
och månge andre i Sverige, som iak eij vill benämpna som thetta samma
haffua njutit och än njuta.P
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
