Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. R. Nyblom: En literär strid: (Brandes Hovedströmninger i vår tids literatur)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN LITERÅR STRID. 395
Här finnes knappt något lands vitterhet, som ej är berörd, och öfver
allt rör sig författaren med samma sakkännedom och ledighet, an–:
tingen det gäller Shakspeare eller: Alfred de Musset, Björnson eller
Dumas, Andersen eller Mérimée. Det är, vi erkänna det, ett sant
nöje att läsa de flesta af dessa små, hastigt utkastade skizzer med
deras käcka och friska ton, och det vore ett icke onyttigt studium
för våra egna kritiska författare att se, huru sanningskärlek, entu-
siasm för saken och spirituel form sammansmält till ett helt, som
gör mången af dessa improvisationer till en verklig perla inom kriti-
kens svåra konst.
Men dr Brandes förnämsta arbete är atan tvifvel hans bok
om "Den franske Esthetik i vore Dage", en monografi öfver Frank-
rikes berömde tänkare, estetiker och literaturhistoriker, Hippolyte
Taine. Här har författaren nalkats en själsfrände, hvars åsigter han
med kärlek genomtränger och framställer, utan att dock ännu blindt
mottaga allt, hvad förebilden bjuder. Tvärtom står han här fullt
kritisk gent emot den, som han sjelf erkänner för sin läromästare,
af hvars form han i synnerhet tillegnat sig böjelsen för slående
uttryck och kraftigt målande detaljdrag, medan han med rätta skyg-
gar tillbaka för konseqvenserna af Taines hänsynslösa positivism.
Men hvad han framför allt tillegnat sig och sjelf tillämpat i sitt
senaste arbete, det är Taines och den nyare franska kritikens, efter
Sainte-Beuve, riktiga förfarande att se alla literära företeelser i deras
historiskt verkliga omgifning, utan hvilken deras betydelse för od-
lingens utveckling är omöjlig att skönja, och dermed följer Bfven
tillegnandet af Taines stränga, så att säga, rent naturvetenskapliga
metod, att, i motsats mot den föregående spekulativt estetiska kri
tiken, aldrig bedömma ett literärt faktam annat än faktiskt-empi”
riskt. D:r Brandes nyaste arbete är en konseqvent tillämpning på
en betydelsefull del af den nyare literaturens historia af den grunt”
sats för en sann kritik, som han lärt af åe nämnde franske mäs tarln
och som fått sitt uttryck i satsen: "la litterature est Y expresa
de la société". Det är i hög grad belysande för uppfattnin ge” att
år B:s sista bok, och derjämte äfven i och för sig intressan t> om
i detta hänseende genomgå det andra kapitlet af detta arbete $D-
den franska estetiken, hvilket afhandlar kritiken. Af särskil andr
tresse är det att sammanställa och jämföra dessa nyfranska gr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
