Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. R. Nyblom: En literär strid: (Brandes Hovedströmninger i vår tids literatur)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN LITERÅB STRID. "409
i sin Antikritik har d:r Brandes nödgats egna sid. 46 åt en defini-
tion af det omtvistade begreppet, hvilket af en motståndare gjorts
lika med "den frie Lyst", "den frekke Tanke”, af en annan lika
med — ingenting, ty "enhver, som tenker, tenker fritt. När nu
vidare den, som ställer sig under detta vetenskapens palladium,
göres” till ateist och såsom sådan utsättes för en förföljelse, som
icke borde kunna träffa en man, hvilken i ett vetenskapligt verk
uttalar en öfvertygelse och ger skäl för den, då anse vi verkligen
den anfallne ha rätt att utropa: "Antager Du den höieste Sandhed
for givet, eller troer Du at den maa söges och söges med Ad-
spendelse af Menneskets höieste Evner uden Hensya till nogen
saakaldt historisk Aabenbaring? I det förste Tilfelde er Du ortho-
dox, i det sidste Tilfelde er Du Fritenker, Du komme saa foröv-
rigt till hvilket Resultat, din Tanke finder hvile i, Theismens eller
Pantheismens eller Atheismens. Her er Modsetningen, dette er
Leirene: Orthodoxiens og den frie Tankes. At gjöre den frie Tan-
kes Leir til et med Atheismens er at gjöre sig skyldig til vitterlig
Falsk".
Men utom för ateism har d:r Brandes äfven blifvit anklagad
för socialism, förmodligen på grund af hvad han sagt å sidd. 133 —
144 vid behandlingen af «Delphine dels om äktenskapet, dels om
individens kamp mot samhället. Då dessa ämnen, huru intressanta
de äro, dock ligga oss fjerran, vilja vi blott anmärka, att beskyll-
ningen måste förefalla hvarje tänkande något underlig, ty förf. har
t. ex. i afseende på äktenskapet endast ställt sig på M:me de
Staäöls ståndpunkt och påvisat det s. k. angrepp, hon gjort mot la-
garne för äktenskapet såsom oupplösligt i det katolska Frankrike,
der för öfrigt kontrahenterna så sällan före föreningen lära känna
hvarandra. Att förf. med Stuart Mill ifrar för en förändring och
lyftning af qvinnans sociala ställning, torde åtminstone ingen rid-
derlig och rättänkande man förebrå honom. Hvad sedan angår ytt-
randena om individens kamp mot samhället, så utgöras dessa afen
del. af ett förbittradt sinne framkastade empiriska iakttagelser, som,
ehuru de utgå från en oriktig synpunkt, dock icke kunna anses
innebära något samhällsomstörtande. Utan att här gifva oss in på
en bevisning, som skulle föra oss för långt från vårt ämnes egent-
liga sfer, vilja vi blott anmärka, att det, enligt vår åsigt, oriktiga
Svensk tidskrift. 1872. d:te häft. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
