Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. R. Nyblom: En literär strid: (Brandes Hovedströmninger i vår tids literatur)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN LITERÅR STRID. 413
relativt ideal har naturligen sitt berättigande, antingen det afspeglar
en viss tid eller ett visst land, och är dessutom i sina uppenbarelser
af ovärderlig vigt för det kulturhistoriska bedömandet af den tiden
eller det landet. Men hvarje sådant tids- eller folkideal är dock i
mer eller mindre mån en återspegling af det absoluta idealet sjelft,
af den förebild, till hvilken menskligheten i sitt historiska lif sträf-
var. Vår åsigt är derför den, att lika berättigadt som den rela-
tiva måttstockens användande är, lika berättigad är man äfven att
mäta de relativa idealen sinsemellan efter en högre eller efter högsta
norm. Detta är från vår synpunkt en anmärkning mot förf:s kri-
tiska metod: det är icke nog att, som här skett, bedömma fantasi-
produkter endast från kulturhistorisk synpunkt, huru vigtig och
intresseväckande än en sådan skärskådning alltid är, utan de måste
äfven betraktas estetiskt efter skönhetens lagar. Ty innehåll och
väsen hos hvar och en af de typer, förf. i sitt arbete visat oss,
skyller dess tecknare närmast den tid eller den menniskoklass, som
stått modell för hans tafla, och det är detta kulturhistorikern främst :
vill se; men att bilden är träffad, att typen är återgifven, och att
den är en verklig typ, en idealiserad eller förklarad återspegling af
väsendet inom en viss verklighet med dess många, eljest förvirrande
detaljer, att den, med ett ord, är poetisk, — det är tecknarens egen
förtjenst, och det kan endast bedömas från estetisk synpunkt.
Denna estetiska norm har likväl d:r B. användt vid jämförelsen
mellan den romaniska och den germaniska antikrenaissancen, och
till följd af sin pessimism och lust att rifva ned har han här kom-
mit till ett öfverraskande resultat, nämligen att Racine i sin re-
konstruktion af antiken står högre än Göthe, att Thorwaldsen, åter-
skaparen af den plastiska stilen, måste stå efter Bernini, emedan
deane med alla sina synder dock skapat något nytt, medan Thor-
waldsen blott omgjort det, som en gäng är gjordt. Anledningen
till detta fenomen ha vi redan angifvit, nämligen att förf. förgapat
sig i de romaniska och sydeuropeiska folkens ideal, och detta gör
honom orättvis.
Att här ingå i en fullständig behandling af denna fråga, skulle
föra oss alldeles för långt. Vi vilja blott anmärka, att förmodligen
ingen tänkande nekar, att Göthes och Thorwaldsens uppfattning af
antiken såsom lefvande och verklig är relativ, ty det måste nöd-
te -— - -
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
