Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
1751 års kodecill.
Alle kongl. betjente å båda si-
dor, särdeles landsböfdingarne och
amtmännen, skola fliteligen efter-
forska huru de främmande Lapparne
blifva medhandlade, och troligen be-
sörja, att dem vederfares hvad rätt är
och de efter konventionen böra njuta.
Då desse embetsmän genomresa lan:-
det, skola de tidigt låta desse lappar
veta när och hvar de kunna komma
till tals med dem, ifall de hafva nå-
OM DEN SVENSK-NORSKA LAPPFRÅGAN.
1871 års förslag till förordning.
Embets- och tjenstemän, isynner”
het landshöfdingar och amtmän,
skola tillse, att de öfverflyttande
Lapparne ej förnärmas i utöfvande
af dem tillagda rättigheter. (8 24).
(Med nutidens humanitet hos ve-
derbörande, med de förminskade
länen och amten, med post och pu-
blicitet torde numera det öfriga af
denna kodecillens föreskrift vara
öfverflädigt).
got att klaga. ($ 29).
Mot detta har, oss veterligen, ingen anmärkning blifvit gjord.
Vid en öfverblick af de nu samvetsgrannt refererade båda
författningarna och de mot de senare gjorda anmärkningarna, kan det
icke gerna med fog sägas, att 1871 års förslag i någon mon är
riktadt mot Lapparna. Till största delen innehåller det samma
föreskrifter som kodecillen; men bestämda der dennes äro sväfvande,
specificerande der den innehåller blott allmänna ordalag. I 1871 års
förslag äro dessutom tillagda åtskilliga positiva föreskrifter, hvilka
saknas i kodecillen. T. ex. $ 17, hvilken stadgar huru förhållas skall då
någon olofligen fäller eller misshandlar Lapparres renar, eller genom
groft vållande förorsakar, att renarne genom skrämskott, hundar
eller på annat otillbörligt sätt ofredas på deras rättmätiga uppe-
hållsställen eller söker dem derifrån fördrifva. Detta tillägg är så
mycket vigtigare, som, enligt en 1871 fallen dom i Norges Höje-
sterett, dödandet af ren för bevis och säkerhet om skadeersättning blott
är att botrakta såsom sjelfförsvar (selvtegt), icke såsom stöld, samt
följaktligen icke är föremål för offentligt åtal (Konglig Proposition
sidan 146). Om man nu härtill lägger hvad vi förut anfört på sina
särskilda ställen: att renvägar icke få stängas eller, stängda, skola
upptagas på norska statens bekostnad; att till distrikten skola
hållas öppna renvägar, och i fall hinder finnas dessa skola un-
danrödjas; att Lapparne få begagna jagt och fiske som fordom,
samt skog så vidt nödigt är och äfven med intrång på pri-
vata skogar; att de få uppehålla sig på alla trakter de hitin-
tills haft vana att besöka, och hvilka äro vida flera än 1751; att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
